Fem faktorer påverkar nätets prestanda!
Förord
En korrekt utförd prestandamätning ger dig bevis. Att bara klaga på bandbredden nästa gång nätet är segt duger inte. Bandbredden visar teoretisk maxkapacitet, medan prestandan väger samman flera olika faktorer och visar den verkliga kapaciteten.Om en subjektiv bedömning ska gälla som måttstock för hur snabb en dataförbindelse är finns ju inget annat att vänta sig än det godtyckliga uttrycket "Det går segt!" De flesta av oss tar för givet att nätet skall vara blixtsnabbt.
Det är svårt att förklara vad vi egentligen kan förvänta oss av olika förbindelser när bandbredd bara är en parameter bland flera som avgör hur snabb en förbindelse är. Det vi alla märker är effekten just när man uppgradera en förbindelse. En uppgradering innebär ofta att man tiodubblar något; 10 megabit per sekund blir 100 megabit per sekund, 100 blir 1000 megabit per sekund o s v.
Aldrig blir något snabbare för det! Prestandan i en förbindelse är det man kan få ut i megabit per sekund eller det antal sekunder det tar att utföra en specifik operation. Prestanda är alltså inte detsamma som kapacitet i megabit per sekund.
Bandbredd (kapacitet) = teoretiskt maxantal bitar per sekund en förbindelse klarar av.
Prestanda = Hur många bitar per sekund man lyckas få igenom vid en given operation. Bandbredd är bara en faktor
Fem parametrar påverkar en förbindelses prestanda:
Vi går igenom de tre första punkterna. Bandbredden talar om hur många bitar en förbindelse kan svälja på en sekund, vilket är en viktig parameter för hur bra prestanda förbindelsen har. Nätverksprotokollet bestämmer hur mycket bitar som faktiskt skickas ut på förbindelsen och hur ofta dessa skall skickas: Ex. hur stora paket skickas och hur ofta vill man ha svar från andra sidan, d v s hur många paket i följd skickas åt ett och samma håll. Det tredje är hur många meter datapaket skall skickas, d v s hur lång tid befinner sig datapaket på förbindelsen innan det kan behandlas i andra änden.
Varje enskild session mellan två datorer har en maxprestanda de kan uppnå, det oavsett vilken bandbredd förbindelsen har. Och aldrig är den maxprestandan lika med bandbredden. Om jag har en förbindelse på 10 mbps mellan Stockholm och Göteborg så kommer jag att uppleva att den har en varierad prestanda beroende på vad jag skickar för typ av trafik eller vilken typ av operation jag utför. Om nätverksprotokollet skickar trafiken med en genomsnittlig paketstorlek av 750 bytes/paket och i snitt går det två paket i ena riktningen innan andra sidan ackar, blir konsekvenser blir följande:
Sessionen kan till att börja med aldrig uppta mer än 5 mbps av de tillgängliga 10 mbps i.o.m att datapaketen var i snitt 750 bytes istället för maxstorlek 1514 bytes. Ovanpå detta skall vi lägga till att efter vartannat paket så måste den sändande datorn vänta på ett ack från andra sidan, och då går det åt 0.027 sekunder åt ena hållet och 0.027 sekunder åt andra hållet. I detta exempel innebär det att för varje 400 skickade datapaket har de kommunicerande datorerna stått helt overksamma i en sekund (detta medan de väntar på svar från andra sidan). Kontentan är att man är tvungen att utföra en prestandamätning med, för ändamålet avsedda verktyg, för att på ett korrekt sätt avgöra om ett nät är ’segt’ eller inte.
En korrekt utförd prestandamätning skall ge svar på såväl förbindelsens maxprestanda, det för att avgöra om den fungerar korrekt, samt vilken typ av prestanda man kan förvänta sig beroende på den typ av trafik som skall överföras på förbindelsen.
Mikael Westlund är en välrenumerad nätverksexpert sedan 1996 och delägare i NordicLAN AB – ett företag med lösningar och tjänster som effektiviserar och säkrar tillgänglighet i kritiska nätverk och system. Du kontaktar honom antingen via visitkortet eller Nordic Lan
Det är svårt att förklara vad vi egentligen kan förvänta oss av olika förbindelser när bandbredd bara är en parameter bland flera som avgör hur snabb en förbindelse är. Det vi alla märker är effekten just när man uppgradera en förbindelse. En uppgradering innebär ofta att man tiodubblar något; 10 megabit per sekund blir 100 megabit per sekund, 100 blir 1000 megabit per sekund o s v.Aldrig blir något snabbare för det! Prestandan i en förbindelse är det man kan få ut i megabit per sekund eller det antal sekunder det tar att utföra en specifik operation. Prestanda är alltså inte detsamma som kapacitet i megabit per sekund.
Rätt sätt att se på saken, är enligt min syn följande:
Bandbredd (kapacitet) = teoretiskt maxantal bitar per sekund en förbindelse klarar av.
Prestanda = Hur många bitar per sekund man lyckas få igenom vid en given operation. Bandbredd är bara en faktor
Fem parametrar påverkar en förbindelses prestanda:
- Bandbredd (kapacitet)
- Hur nätverksprotokollet kommunicerar
- Antal meter trafiken skall färdas
- Hur snabb din dator är
- Hur snabb datorn du kommunicerar med är
Vi går igenom de tre första punkterna. Bandbredden talar om hur många bitar en förbindelse kan svälja på en sekund, vilket är en viktig parameter för hur bra prestanda förbindelsen har. Nätverksprotokollet bestämmer hur mycket bitar som faktiskt skickas ut på förbindelsen och hur ofta dessa skall skickas: Ex. hur stora paket skickas och hur ofta vill man ha svar från andra sidan, d v s hur många paket i följd skickas åt ett och samma håll. Det tredje är hur många meter datapaket skall skickas, d v s hur lång tid befinner sig datapaket på förbindelsen innan det kan behandlas i andra änden.
Prestandamätning ett måste
Varje enskild session mellan två datorer har en maxprestanda de kan uppnå, det oavsett vilken bandbredd förbindelsen har. Och aldrig är den maxprestandan lika med bandbredden. Om jag har en förbindelse på 10 mbps mellan Stockholm och Göteborg så kommer jag att uppleva att den har en varierad prestanda beroende på vad jag skickar för typ av trafik eller vilken typ av operation jag utför. Om nätverksprotokollet skickar trafiken med en genomsnittlig paketstorlek av 750 bytes/paket och i snitt går det två paket i ena riktningen innan andra sidan ackar, blir konsekvenser blir följande: Sessionen kan till att börja med aldrig uppta mer än 5 mbps av de tillgängliga 10 mbps i.o.m att datapaketen var i snitt 750 bytes istället för maxstorlek 1514 bytes. Ovanpå detta skall vi lägga till att efter vartannat paket så måste den sändande datorn vänta på ett ack från andra sidan, och då går det åt 0.027 sekunder åt ena hållet och 0.027 sekunder åt andra hållet. I detta exempel innebär det att för varje 400 skickade datapaket har de kommunicerande datorerna stått helt overksamma i en sekund (detta medan de väntar på svar från andra sidan). Kontentan är att man är tvungen att utföra en prestandamätning med, för ändamålet avsedda verktyg, för att på ett korrekt sätt avgöra om ett nät är ’segt’ eller inte.
En korrekt utförd prestandamätning skall ge svar på såväl förbindelsens maxprestanda, det för att avgöra om den fungerar korrekt, samt vilken typ av prestanda man kan förvänta sig beroende på den typ av trafik som skall överföras på förbindelsen.
5 tips om hastighet i nät:
- 1. Prestandamäta varje ny förbindelse! Levereras utlovad bandbredd?
- 2. Testa nätverket vid nyinstallation då felaktigheter ätt kan justeras. Efter installation är förändringar alltid förenade med kostnader
- 3. Prestandamätningen ska utföras med avsett verktyg och med verklig trafik inte bitar per sekund. Förstå vad som är realistisk prestanda för olika typer av trafik.
- 4. Mätresultaten skall presenteras på ett sånt sätt så att vem som helst på företaget kan förstå innebörden.
(En vanlig användare är mer intresserad av hur många sekunder det tar att utföra något än om operationen tog 3.5 megabit per sekund) - 5. Kom i håg att det alltid är parten med det bästa rapportunderlaget som drar fördel i en eventuell tvist om korrektheten i mätresultatet.
0 Kommentarer