Varför skall man använda XML som en databas, finns det fördelar och vilka är de i sådant fall?

På ett företag där jag jobbade under ett projekt använde de en XML-baserad databas som dem tryckt in massa lagtexter i.

Fördelen med just den applikationen, Siets Server, var att den var riktigt snabb att söka i.

Där slutade dock fördelarna. Den hade inget stöd för relationer, det var bökigt att formattera data för att lägga in den för att nämna ett par saker.

Med denna endaste erfarenhet av XML-baserade databaser så föredrar jag SQL-databaser alla dagar i veckan.

För konfigurations data och mindre datamängder räcker en XML fil. Men det är ingen direkt ersättare till databas.

En xml-fil är bra för:
1) Saker som i princip aldrig ändras, och som inte ska sökas i
2) Som bärare av information istället för att hitta på något obskyrt protokoll, ett bra exempel är t.ex. soap, atom etc. Garanterat plattformsoberoende

En xml-fil är inte bra för:
1) Saker som ändras ofta
2) Saker som man ska söka i pga. avsaknad av index

Sedan får man väl använda lite sunt förnuft, en config-fil kan ju ändras ofta, men å andra sidan så är config-filer i regel lite special-fall, de är inte enorma, men de kan ha ganska knepig hierarki (kolla *.config för .net.)

Xml-filer förutsätter jag mer eller mindre att man laddar in i minnet i ett stycke, något annat är knappast försvarbart rent prestandamässigt.

Jag ser nästan bara en enda fördel; den är lätt att tolka för en användare. Plattformsoberoendet är ju väldigt lätt att få så länge man arbetar med oktetter.

<b>På ett företag där jag jobbade under ett projekt använde de en XML-baserad databas som dem tryckt in massa lagtexter i.</b>

Det låter som samma företag som jag jobbade på förra hösten.

Mja, att bara hålla sig till oktetter (bytes antar jag att du syftar på?) känns lite halvbra, skriver du ett "binärt" filformat så känns det som att det kommer lätt få vissa problem, säg att du t.ex. vill stoppa in någon metadata/slänga in någon mer information tillhörande någonting, du måste ha med det ifrån början när du skapar filformatet, annars är risken stor att bakåtkompabiliteten bryts ganska lätt.. Därför tycker jag xml är bra (även om det skulle kunna få vara binär xml, eller komprimerad, eller liknande för att spara plats), är inbyggt i xml självt att man kan slänga i lite fler taggar, en parser behöver ju inte bry sig om de extra taggarna. Gör man något binärt, eget format, så är risken stor att man förlitar sig på att saker kommer i "rätt" ordning

Ja, bytes i "vanliga" världen. Oktetter i nätverkssammanhang och liknande.

Problemen du anger har ju inte med översättningar mellan olika arkitekturer eller överföringar, etc. att göra, utan problemet med hur man bygger upp ett "eget binärt format".

I XML vs Databas finns ju inte det problemet på alls samma sätt.

Njä, men aja, skit samma, jag tror att min poäng kanske gick fram ändå :P