Hej! Jag har jobbat med programmering i 1,5 år.

På mitt nuvarande jobb har jag varit ett år. Jag har varit i en del projekt och har inte fått klagomål i alla fall.

Mitt problem är att jag verkligen inte känner mig som de andra mer erfarna programmerarna. De pratar om en massa som jag inte förstår. Tycker jag kan C#/ASP.NET hyfsat men det är ju så mycket mer.

Det är en konsultfirma jag jobbar på och kanske är det annorlunda här.

Jag gjorde några helt egna projekt när jag läste men känner inte att jag själv skulle kunna åka ut till en kund och presentera en lösning.

Det känns inte som om jag riktigt räknas som en värdefull resurs här. Jo, jag får ju vara med i projekt men är väl inte den första de tänker på vid nya projekt.

När jag läste kändes det kul att programmera och man kunde känna att man kunde hitta på egna lösningar och man kände sig ganska duktig. Här känner man sig ibland helt värdelös


Är det någon som upplevt något liknande och/eller har tips? Jag vet att jag inte har jättemycket erfarenhet och det är väl en del av det hela.

Var inte orolig, så är det i början. Lyssna på vad de säger, läs om det och lär dig/bilda egen uppfattning. Inom en snar tid kommer du att förstå allt de säger. Var inte rädd att fråga heller. Frågar ständigt mina kollegor om det mesta och de frågar mig. På så sätt lär man sig av varandra och utvecklas till en bättre programmerare.

Du har programmering som yrke. Därmed är du en professionell programmerare, ett proffs.

Oj vilken härlig situation som du befinner dig i. Du är omgiven av människor som (kanske) har mer kunskap än dig, en stor källa till mer kunskap.

När de andra mer erfarna programmerana pratar om saker som du inte förstår, så säg det till dem, ställ frågor be dem rita och förklara. Jag har aldrig träffat en programmerar som inte har velat förklara och lära ut vad han/hon redan kan. Och dessutom om ni sitter i samma projekt så mår ju bara projektet bättre av att man höjer kunskapsnivån för alla deltagare i projektet.

Såg en härlig film (från öredev, tror jag) där man sa att projektet blir aldrig bättre än vad den nästa sämsta programmerar är. Den sämsta har man full koll på och styr upp medans den nästa sämsta får sitta på sin kammare i fred och "trixa till det"....

Jag kan ju säga att när jag slutat studera så hade man lästa typ 10 poäng C/C++ och gissa om jag var världsbäst som programmerar i C/C++. Sedan när man jobbat ett tag så insåg man så lite man kunde efter man studerat och så mycket man lär sig för varje nytt projekt som man påbörjar. Problemet nu är hur man i all världen skall kunna lära sig alla nya saker som sprutar ut till höger och vänster. Det finns för lite tid.

1.5 år är inte speciellt lång tid som programmerar, det kan ju vara bara 1 projekt, och det är oftas i början av projekten när de designas upp och arkitekturen tas fram som man lär sig nya saker. Om du har tid så rikta in dig på ett område, typ ASP.NET MVC (som är relativt nytt) och lär dig det på fritiden genom att titta på filmer och läsa bloggar på nätet (finns hur mycket material som helst).

Utvecklare är inget 8-17 yrke, det är ett kall som tar mycket tid från nära och kära....

- M

Så jag ÄR redan ett proffs, wow. Nu kan jag sträcka på mig! :-)

Jo, det är ju sant att jag har det som yrke, men att känna sig som ett proffs är en annan sak.

Tack för alla uppmuntrande ord, nu känns det bättre!

Försöker fråga men ibland är man rädd att verka dum.

Kom gärna med fler tips.

Om du drar dig för att fråga för mycket så anteckna de tre- eller fyrbokstavsförkortningar (som det ju nästan alltid handlar om i detta yrket) som "proffsen" slänger sig med, sedan googlar du för glatta livet när du får en stund över.

Tänk också på att en person som frågar mycket kan ses på två sätt, antingen okunnig eller vetgirig. Personligen tycker jag man har rätt att fråga om vad som helst i alla fall EN gång. Börjar man fråga om samma sak två eller flera gånger så kan man ju bli lite orolig :-)

Hej, jag har varit i ungefär samma position (jobbat totalt 1 år nu, men har flera års utbildning).

Jag känner INTE att min utbildning gav mycket alls. Jag lärde mig kanske 10-20% av all programmering jag kan idag i skola/universitet.

De 2 stora källorna till kunskap och förståelse för mig har varit dels mitt arbete och dels mina egna privata projekt.

På jobbet arbetar du troligtvis mot någon plattform, det gör det svårt att se helheten (åtminstone för mig). Det förekommer allt möjligt snack om hur en väldokumenterad kod kan förstås av vem som helst, och det är väl inte helt osant men inte heller helt sant.

På jobbet har vi använt mycket jQuery, det är ett VÄLDIGT väldokumenterat javascriptbibliotek. Trots detta hade jag otroligt svårt att förstå hur det fungerar av den enkla anledningen att allt redan var installerat när jag började, allt fanns på plats. Efter det har jag utvecklat en del egna projekt som använder jQuery och det har givit mig en mycket bättre förståelse för hur det fungerar.

Så om du känner dig oproffsig på ditt jobb så är min rekomendation att dra igång ett privat projekt, någonting du brinner för. Försök också att använda samma frameworks som på ditt jobb (förutsatt att de är open source) så du kan dra nytta av kunskaperna i arbetslivet.

Varje gång jag börjar på ett nytt projekt känns det som att jag tar ett enormt steg till att bli en bättre programmerare.

Bra tips det där med bokstavskombinationerna.


Till Jonas Sjöblom: Tycker också att jag lärt mig massor för varje projekt. Har faktiskt ett projekt hemma men har inte gjort så mycket än.

Det är till Windows mobile.


Håller med dig om att väldokumenterad kod INTE alltid är så lätt att förstå. Dessutom finns det mycket kod som inte alls är väl-dokumenterad eller välkommenterad.

Ibland önskar jag att jag fick ett projekt där jag kan känna att: ok, jag vet hur jag ska göra (i stor i alla fall) så att man kan börja direkt. Istället känns det ofta som ett svart hål.

Minns själv när jag blev proffs !

Klappade några på truten som sa dumma ord.

Sen fick jag dom att lyssna !

Näääääääääää kär vän, det var inget bra råd.

Stå på dig ! Sortera bort idioterna och umgås med vänner.

Vi genier är ibland svåra att förstå, hade IQ 160 vid test, ingen begriper oss. MENSA
Sven(70)

Nej Sven, ni är inte svåra att förstå.
Ni är bara socialt inkompetenta... ;-)

Nej Sven, det var inte IQ testet, det var längdtestet du genomförde :)

Inlägg raderat.

Jo, ibland kan man känna sig nästan som proffs, men så får man ett nytt projekt där man inte fattar mycket, eller så hör man kolleger diskutera saker som man har lite eller ingen anning om.

Så helt plötsligt är känner man sig lika dum igen.

Sedan vet man ju inte om kollegerna är så duktiga och självsäkra som de låter...

Många har ju en tendens att inte erkänna att de inget fattar...

Måste bara säga att man kan inte kunna allt, så är det bara.
Man lär så länge man lever. Tycker mig själv kunna en hel del, men i princip varje dag ser man något man inte kände till.

Skönt att se att andra känner likadant.

Lätt att tappa självförtroende när man hör en massa som man inte fattar.

Fråga, de gamla rävarna har självklart mer erfarenhet än dig som har arbetat i 1.5 år. Så är det i alla yrken.

Det är en gammal tråd, och du verkar inte ens ha läst den...