Tänkte för några år sen att det var jävla löjligt att det inte fanns någon heltäckande teori för friktion. Jag började sålunda fundera, men la ganska snart av med det... =)

Men så tänkte jag idag på hur det ser ut om man zoomar in lite grann. Det kommer vara lite oregelbundet taggigt; /\_/\________/\__/\/\/\/\ (typ... ni hajar nog poängen, det är en massa ytor som är av olika vinklar och olika storlek).

Om man då lägger en annan yta mot, så blir det vissa punkter där de slår i varandra. Om man till en början antar att de är oändligt hårda, och alltså inte kan brytas av, så måste hela friktionskraften vara summan av friktionskrafterna från de olika mötande ytorna. Men zoomar man in på en sån yta blir det ju samma effekt, och om man skulle ta sig ner "oändligt långt", så borde det bli frågan om normalkrafter.

Min tanke (om någon hänger med i allt detta babbel =) ) var då att man genom fraktal-teori borde kunna ange ett värde (den fraktala dimensionen) på detta för EN yta, och att man sedan kan kombinera detta med ett värde från en annan yta och på det sättet få fram (statiska) friktionskoefficienten... (och att friktionskoefficienten kan konstateras ur två material som man inte testar tillsammans)

Problemet är väl i så fall att förenklingen med hårdhet inte funkar... och att man inte bryr sig om den kinetiska friktionen... Hmmmm... vet inte ens varför jag skriver det här...

Ett problem är att friktion nog inte bara handlar om ojämnheter. Har för mig att jag läst att tunna lager med kolväten (eller vad det nu var) lägger sig på metallytor och skapar bindningar till andra ytor. Detta ger också friktion. Och hur är det egentligen - glider två blankpolerade metallytor verkligen lättare mot varandra än två ojämna ytor?

Hur är'e me såpa o vatten egentligen ??

/Juha

Hur är det med trä och sandpapper egentligen ..?

/Peter

Hmmm Två blankpolerade ytor ger väl ett vakum, medans två ojämna ytor ger bättre "glid" ?

Om man kan tillföra luft mellan två ytor så blir ju friktionen mindre, kolla bara på spelet "Air hockey". :)

> Två blankpolerade ytor ger väl ett vakum

Inte bara det. Det blir fler ställen där atomerna i de två ytorna kommer mycket nära varandra varvid attraktionskrafter blir påtagliga.

Det är väl inte atomära krafter... då får det ju vara fan så polerat... =)
Snarare den där kraften som förklarar varför myror kan gå på väggar, osv.?