Inte för att jag hoppas för mycket, men man kan lika gärna testa... =)
Nån här som är inne på elektronisk musik (trance, rave, psy, goa, etc.)?

Håller på och letar efter en typ av musik som jag kallar "arena-trance". De bästa exemplen jag har är Skam, Cosmic Gate, Sven RG. Nån som vet nåt liknande?
Det är nästan omöjligt att hitta dels skivaffärer där folk är kunniga, och dels skivor.

Vet att det fanns en musik-sökmotor där man kunde hitta "liknande musik", det var massa namn som flöt omkring när man skrev in ett annat, och till slut får man lite uppdelningar av ungefär hur musiken är besläktad.

Jag är alltså inte ute efter trance av typ "Trance Nation" eller liknande.
Nån som kan hjälpa?

Lär dig lyssna på riktig musik istället, så slipper du problemet ;)

Länk: http://www.gnod.net/default.asp

Tackar för länken! =)
Nu borde jag nog kunna hitta något...

<b>>Lär dig lyssna på riktig musik istället</b>
Var nästan helt säker på att någon skulle komma med det.
Vad är "riktig" musik?
Punk, drum n bass, 60-tals pop, metal, könsrock (onkel kånkel etc.), nazirock, commie-skin-punk, klassiskt, oi, hiphop (främst instrumental), eurotechno, psy, goa, rave, hc?

Själv lyssnar jag på alla ovanstående, och mer, så jag är osäker på vad du menar med riktig musik. Sånt som definitivt inte är musik är dock: Jazz, blues, meningslös rock typ springsteen, r'n'b, etc.

"Sånt som definitivt inte är musik är dock: Jazz, blues, meningslös rock typ springsteen, r'n'b, etc. "

Fel Niklas lilla, det är sånt där enkelspårigt skit (Trance osv) som har förstört hela musikbranschen, meningslös rock, blues, jazz osv. är musik med känsla och syfte. Många artister har dock sålt ut så jag lyssnar nästan enbart på 60-, 70- och 80-tal så vad vet jag (förutom att ALLA gillar italiodisco från 80-talet)...

<b>>Fel Niklas lilla, det är sånt där enkelspårigt skit (Trance osv) som har förstört hela musikbranschen, meningslös rock, blues, jazz osv. är musik med känsla och syfte.</b>

"Trance osv."?
Det är inte en genre, och det är definitivt inte enkelspårigt. Om det är bra eller inte är upp till andra att prata om, men jag lyssnar på så mycket olika musik, och jag är så pass van och insatt i elektronisk musik, så jag tycker nog att jag uttala mig om dess enkelspårighet.

Problemet är att folk som inte har lyssnat på "riktig" trance oftast bara får se den vanliga skiten. Ni tror säkert att Scooter är det jag menar med trance - i helvete heller!

Hade samma fördomar tills för några år sedan tills jag av en händelse lyssnade på en låt som kändes härlig att lyssna på ("Starchild"). Den hade ingen text att komma med, men det var enkelt att lyssna. Tog ett tag till, sen efter några omoraliska incidenter så började jag bli intresserad av musiken. Sen märker man snabbt varför folk gillar det.

Psytrance, goatrance, rave, "arenatrance", techno, drum n bass, osv., har inte mer gemensamt än Beatles, Sepultura, Sex Pistols, Nirvana, Millencollin eller Lok. Det är helt olika musikstilar, vissa mer lika varandra än andra, men olika. Det kallar inte jag enkelspårigt.

Fram tills jag började lyssna på rave (i första hand), så ansåg jag att allt som inte hade text var meningslös dynga. Sen insåg jag att det är helhetsintrycket från musiken som är det viktiga, inte texterna. Annars är det i stort sett bara punk och hiphop som är meningsfullt att lyssna på. Olika typer av elektronisk musik är i grunden inte speciellt annorlunda än rock eller pop. Det är vissa grundelement; trummaskin (på senare år är det ju sådan av mjukvaru-typ), bas, och två eller tre bas-"instrument".

På vilket sätt skiljer sig det från rock och pop? Det enda är att man inte har en snubbe/brud per instrument, utan i regel bara en eller två totalt som sköter valet av beat, eller spelar melodierna. Sång finns ibland, men då oftast som "instument", alltså utan djupare syfte med texten. Kan jämföras med skiten som de flesta rockband pumpar ur sig. Mycket av det är minst lika meningslöst textmässigt som det som finns i t.ex. trance.

Du säger att det inte finns känsla och syfte med elektroinsk musik. För det första är det ju en definitionsfråga vad känsla är, men när det sitter personer i två år och skriver melodier, mixar, bygger beats, osv. (utan pengar, eftersom det är en ganska undergroundartad verksamhet), så tycker jag det är känsla. När de är på konserter och det står 500 pers i en liten lokal som inte bryr sig ett dugg om varandra, utan bara tänker på musiken, som fortfarande dansar utan droger efter 7 timmar, tycker jag det är känsla.

Utan syfte? Vad är syftet med musik - att underhålla eller ge ett budskap. Att de inte ger ett budskap är ju uppenbart, men underhållningen finns där. Det har precis samma syfte som mycket annan musik.

Om vi däremot tar jazz, t.ex. ... som jag ser det är det några jävla jönsar med trumpeter och saxofoner som improviserar medan det sitter överpretentiösa fjollor med baskrar och dricker rödvin och diskuterar konst och tycker att det är jättebra. Visst, det är bara mina fördomar, men de är inte sämre än någon annans fördomar.

Det som har förstört musikbranchen är en enda sak: kommersialismen. Det är vad som har gett upphov till Britney Spears, Backstreet Boys och allt vad det heter.
Känslan och syftet i musiken finns i undergrounden; hiphop, rave, punk, dnb, osv.

Säger inte att 60-, 70-, 80- och 90-tal är dåligt, lyssnar sporadiskt på det mesta från respektvive period, det jag säger är att jag inte lyssnar på musik om det inte hade varit bra musik. Ta till exempel Iron Maiden - Afraid To Shoot Strangers. Det är i mitt tycke utan tvekan en av världens bästa låtar. Men samtidigt så är Flyh - Beware Of The Evil Mushroom också en av de bästa låtarna någonsin. Och Nirvana - Dimension Seven är likaså den otroligt bra, liksom flera låtar med Mobbade Barn Med Automatvapen.


Herrejävvlar vilket långt inlägg... jaja... e sur som helvete på skolan så jag får skylla på det.

<b>>Fel Niklas lilla, det är sånt där enkelspårigt skit (Trance osv) som har förstört hela musikbranschen, meningslös rock, blues, jazz osv. är musik med känsla och syfte.</b>

"Trance osv."?
Det är inte en genre, och det är definitivt inte enkelspårigt. Om det är bra eller inte är upp till andra att prata om, men jag lyssnar på så mycket olika musik, och jag är så pass van och insatt i elektronisk musik, så jag tycker nog att jag uttala mig om dess enkelspårighet.

Problemet är att folk som inte har lyssnat på "riktig" trance oftast bara får se den vanliga skiten. Ni tror säkert att Scooter är det jag menar med trance - i helvete heller!

Hade samma fördomar tills för några år sedan tills jag av en händelse lyssnade på en låt som kändes härlig att lyssna på ("Starchild"). Den hade ingen text att komma med, men det var enkelt att lyssna. Tog ett tag till, sen efter några omoraliska incidenter så började jag bli intresserad av musiken. Sen märker man snabbt varför folk gillar det.

Psytrance, goatrance, rave, "arenatrance", techno, drum n bass, osv., har inte mer gemensamt än Beatles, Sepultura, Sex Pistols, Nirvana, Millencollin eller Lok. Det är helt olika musikstilar, vissa mer lika varandra än andra, men olika. Det kallar inte jag enkelspårigt.

Fram tills jag började lyssna på rave (i första hand), så ansåg jag att allt som inte hade text var meningslös dynga. Sen insåg jag att det är helhetsintrycket från musiken som är det viktiga, inte texterna. Annars är det i stort sett bara punk och hiphop som är meningsfullt att lyssna på. Olika typer av elektronisk musik är i grunden inte speciellt annorlunda än rock eller pop. Det är vissa grundelement; trummaskin (på senare år är det ju sådan av mjukvaru-typ), bas, och två eller tre bas-"instrument".

På vilket sätt skiljer sig det från rock och pop? Det enda är att man inte har en snubbe/brud per instrument, utan i regel bara en eller två totalt som sköter valet av beat, eller spelar melodierna. Sång finns ibland, men då oftast som "instument", alltså utan djupare syfte med texten. Kan jämföras med skiten som de flesta rockband pumpar ur sig. Mycket av det är minst lika meningslöst textmässigt som det som finns i t.ex. trance.

Du säger att det inte finns känsla och syfte med elektroinsk musik. För det första är det ju en definitionsfråga vad känsla är, men när det sitter personer i två år och skriver melodier, mixar, bygger beats, osv. (utan pengar, eftersom det är en ganska undergroundartad verksamhet), så tycker jag det är känsla. När de är på konserter och det står 500 pers i en liten lokal som inte bryr sig ett dugg om varandra, utan bara tänker på musiken, som fortfarande dansar utan droger efter 7 timmar, tycker jag det är känsla.

Utan syfte? Vad är syftet med musik - att underhålla eller ge ett budskap. Att de inte ger ett budskap är ju uppenbart, men underhållningen finns där. Det har precis samma syfte som mycket annan musik.

Om vi däremot tar jazz, t.ex. ... som jag ser det är det några jävla jönsar med trumpeter och saxofoner som improviserar medan det sitter överpretentiösa fjollor med baskrar och dricker rödvin och diskuterar konst och tycker att det är jättebra. Visst, det är bara mina fördomar, men de är inte sämre än någon annans fördomar.

Det som har förstört musikbranchen är en enda sak: kommersialismen. Det är vad som har gett upphov till Britney Spears, Backstreet Boys och allt vad det heter.
Känslan och syftet i musiken finns i undergrounden; hiphop, rave, punk, dnb, osv.

Säger inte att 60-, 70-, 80- och 90-tal är dåligt, lyssnar sporadiskt på det mesta från respektvive period, det jag säger är att jag inte lyssnar på musik om det inte hade varit bra musik. Ta till exempel Iron Maiden - Afraid To Shoot Strangers. Det är i mitt tycke utan tvekan en av världens bästa låtar. Men samtidigt så är Flyh - Beware Of The Evil Mushroom också en av de bästa låtarna någonsin. Och Nirvana - Dimension Seven är likaså den otroligt bra, liksom flera låtar med Mobbade Barn Med Automatvapen.


Herrejävvlar vilket långt inlägg... jaja... e sur som helvete på skolan så jag får skylla på det.

Har klippt rätt mycket...

> Hade samma fördomar tills för några år sedan tills jag av en händelse lyssnade på en låt
> som kändes härlig att lyssna på ("Starchild").

Av Tomas Danko(?), den är helt ok...

> Du säger att det inte finns känsla och syfte med elektroinsk musik.

Nej, det jag påstår är att känsla och syfte saknas i den musik som bara bygger på eviga trumloopar och enkla melodiösa inslag oavsett stil. Det finns mycket elektronisk musik som är bra, men majoriteten av den elektroniska musiken är rätt usel imo...

> Utan syfte? Vad är syftet med musik - att underhålla eller ge ett budskap.

Onekligen både och, samt förhoppningsvis dela med sig av en upplevelse.

> Om vi däremot tar jazz, t.ex. ... som jag ser det är det några jävla jönsar med trumpeter
> och saxofoner som improviserar medan det sitter överpretentiösa fjollor med baskrar och
> dricker rödvin och diskuterar konst och tycker att det är jättebra. Visst, det är bara mina
> fördomar, men de är inte sämre än någon annans fördomar.

Du har helt rätt om vi talar om modern jazz, det är ingen fördom... Däremot är den klassiska jazzen fylld med guldkorn.

> Det som har förstört musikbranchen är en enda sak: kommersialismen. Det är vad som har
> gett upphov till Britney Spears, Backstreet Boys och allt vad det heter.

Överens igen!

> Känslan och syftet i musiken finns i undergrounden; hiphop, rave, punk, dnb, osv.

Känslan och syftet finns väl snarare i de inviduella låtarna, grunden bygger på variation.

> Ta till exempel Iron Maiden - Afraid To Shoot Strangers. Det är i mitt tycke utan tvekan
> en av världens bästa låtar.

Det finns hopp för dig med, jag lyssnar på den i stort sett dagligen...

> Herrejävvlar vilket långt inlägg... jaja... e sur som helvete på skolan så jag får skylla på
> det.

Hehehe...

<b>>Nej, det jag påstår är att känsla och syfte saknas i den musik som bara bygger på eviga trumloopar och enkla melodiösa inslag oavsett stil. Det finns mycket elektronisk musik som är bra, men majoriteten av den elektroniska musiken är rätt usel imo... </b>
Du sa enkelspårig skit och syftade till trance. Då säger jag att du bara kan mena den kommersiella dyngan.

Sen beror det ju på... psytrance uppfattas av många som exakt det, men då har man inte förstått principen. Det bygger på instikter av samma typ som finns hos bland annat chimpanser. Ett långt rytmiskt "dunkande" som tillsammans med dans försätter hjärnan i en lättare trans - en slags naturlig euforisk drog (och det är bevisat...).
De "enkla melodiösa inslagen" transformeras då till kraftfulla och intressanta melodier och är det enda man hör. Infected Mushroom är till exempel en av världens mest kända dj teams inom psytrance. Att bara lyssna på dem löst med typ hörlurar ger iaf mig ingen upplevelse, men med hög volym och i ett mörkt rum så är det fantastiskt.

Och när du säger majoriteten så skulle ju det i så fall innebära att du har hört en majoritet av det som finns. Visst finns det skit, precis som det finns skit bland andra musikstilar, men mycket är vädigt innovativt, känslofyllt och intressant. Höll själv på lite med musik för några år sedan; det var ganska lätt att skriva typ rocklåtar (typ springsteen), eftersom de följer ett så strikt mönster. Kommer ihåg en intervju med Magnus Uggla, som beskriver hur han gör säljande musik, och det är precis enligt ett sånt mönster jag skrev.

Jag har dessutom försökt skriva goa/psy. Det var utan tvekan det svåraste jag har gjort, och jag var tvungen att ge upp. Ska försöka igen, men är rädd att det kommer bli svårt. Grejen är ju att folk som kan musiken helt klart hör vad det är som är bra och inte, och ska folk försöka skriva utan känsla så går det tveklöst åt helvete.

Angående syftet med musik (orkar inte citera, mozilla klarar inte disablade textboxar så bra); Visst saknar i stort sett all kommersiell musik sådant värde, men enligt den uppfattningen jag får av dig så tycker du att i stort sett alla elektronisk musik saknar underhållningsvärde (om man kan uttrycka sig så, det låter lite underligt).

Och kommersialismen: du sa ju att det var en enkelspårig skit som trance.

Så länge det är underground finns det nästan automatiskt känsla, för man har ingen annan nytta med att bli uppskattad.

Och Afraid To Shoot Strangers; Jag med, liksom ett antal Onkel Kånkel-låtar, Vrävarna, The Kristet Utseende, Rave Allstars, Alphaville, Flyh, osv.
Min högst personliga åsikt är då att jag har en ganska bred syn på musik... och att inte försöka lyssna ordentligt på elektronisk musik för att sedan döma ut den är en smalare syn.

Jag har försökt lyssna på jazz, det har inte intresserat mig. Samma sak med blues och rnb. Rock av typ Springsteen (har inget bättre exempel), är i regel så kommersialiserat att jag inte ser nån poäng i att lyssna på det. Jag har försökt, jag har blivit rekommenderad låtar, och lyssnat på dem, men i nästan alla fall har jag tyckt låtarna varit usla. Men jag accepterar en ganska bred bild i övrigt; i stort sett allt utom de här få kategorierna och sånt som spelas på radio. Skulle rekommendera folk som inte har testat att försöka leta reda på nåt undergroundställe för elektronisk musik. Då kanske ni kommer bli förvånade över hur bra grejer det finns.

<b>>Nej, det jag påstår är att känsla och syfte saknas i den musik som bara bygger på eviga trumloopar och enkla melodiösa inslag oavsett stil. Det finns mycket elektronisk musik som är bra, men majoriteten av den elektroniska musiken är rätt usel imo... </b>
Du sa enkelspårig skit och syftade till trance. Då säger jag att du bara kan mena den kommersiella dyngan.

Sen beror det ju på... psytrance uppfattas av många som exakt det, men då har man inte förstått principen. Det bygger på instikter av samma typ som finns hos bland annat chimpanser. Ett långt rytmiskt "dunkande" som tillsammans med dans försätter hjärnan i en lättare trans - en slags naturlig euforisk drog (och det är bevisat...).
De "enkla melodiösa inslagen" transformeras då till kraftfulla och intressanta melodier och är det enda man hör. Infected Mushroom är till exempel en av världens mest kända dj teams inom psytrance. Att bara lyssna på dem löst med typ hörlurar ger iaf mig ingen upplevelse, men med hög volym och i ett mörkt rum så är det fantastiskt.

Och när du säger majoriteten så skulle ju det i så fall innebära att du har hört en majoritet av det som finns. Visst finns det skit, precis som det finns skit bland andra musikstilar, men mycket är vädigt innovativt, känslofyllt och intressant. Höll själv på lite med musik för några år sedan; det var ganska lätt att skriva typ rocklåtar (typ springsteen), eftersom de följer ett så strikt mönster. Kommer ihåg en intervju med Magnus Uggla, som beskriver hur han gör säljande musik, och det är precis enligt ett sånt mönster jag skrev.

Jag har dessutom försökt skriva goa/psy. Det var utan tvekan det svåraste jag har gjort, och jag var tvungen att ge upp. Ska försöka igen, men är rädd att det kommer bli svårt. Grejen är ju att folk som kan musiken helt klart hör vad det är som är bra och inte, och ska folk försöka skriva utan känsla så går det tveklöst åt helvete.

Angående syftet med musik (orkar inte citera, mozilla klarar inte disablade textboxar så bra); Visst saknar i stort sett all kommersiell musik sådant värde, men enligt den uppfattningen jag får av dig så tycker du att i stort sett alla elektronisk musik saknar underhållningsvärde (om man kan uttrycka sig så, det låter lite underligt).

Och kommersialismen: du sa ju att det var en enkelspårig skit som trance.

Så länge det är underground finns det nästan automatiskt känsla, för man har ingen annan nytta med att bli uppskattad.

Och Afraid To Shoot Strangers; Jag med, liksom ett antal Onkel Kånkel-låtar, Vrävarna, The Kristet Utseende, Rave Allstars, Alphaville, Flyh, osv.
Min högst personliga åsikt är då att jag har en ganska bred syn på musik... och att inte försöka lyssna ordentligt på elektronisk musik för att sedan döma ut den är en smalare syn.

Jag har försökt lyssna på jazz, det har inte intresserat mig. Samma sak med blues och rnb. Rock av typ Springsteen (har inget bättre exempel), är i regel så kommersialiserat att jag inte ser nån poäng i att lyssna på det. Jag har försökt, jag har blivit rekommenderad låtar, och lyssnat på dem, men i nästan alla fall har jag tyckt låtarna varit usla. Men jag accepterar en ganska bred bild i övrigt; i stort sett allt utom de här få kategorierna och sånt som spelas på radio. Skulle rekommendera folk som inte har testat att försöka leta reda på nåt undergroundställe för elektronisk musik. Då kanske ni kommer bli förvånade över hur bra grejer det finns.

Tja, jag har alltid vara negativt inställd till trance tills jag fick höra albumet
Nubreed med Satoshi Tomeii.
Så den kan jag tipsa om. Fast vissa tycker det är mer progressive house.

Peter.

Vet inte om det är rätt sorts musik, men jag tycker att www.di.fm hade bra livespelningar förut som man kunde ladda ner. Finns iaf ett antal radiokanaler, kanske med nåt som passar.

Har själv väldigt bred syn på bra/dålig musik. Kan inte säga att jag lyssnar på allt, men det mesta går beroende på tillfälle.

Lyssnar i huvudsak bara på metal. Gillade inte trance alls förut men nu har jag tänkt om lite, alla har ju sin egen stil dom gillar, man kan inte säga att någon har fel när det handlar om sånt.

Antar att det är med trance som med metal att det är dom dåliga låtarna som majoriteten känner till, personligen lyssnar jag inte alls på iron maiden eller metallica. Det finns mindre kända band som gör mycket bättre musik som Therion, Rhapsody, Lost Horizon osv..

Musik är bra

Där hade vi en bra länk!
Tackar för den. Psy/goa kommer nog bli nyttjad... =)