Såg ett himla intressant program igår på TV 2 Vetenskap där man resonerade
om spiraler membram till parallelluniversum. Man var ganska överens om att
det då finns 11 olika dimensioner.Själv nöjer jag mig med att inse att det finns en 4 :e
dimension Tiden. Men kring allt detta kloka tänkande och fortsättning på Einsteins
teorier så uppstår den stora frågan för mig.

Vad kan det vara för mening med att Vi tänker ut och har förmåga att omfatta dessa
abstrakta fysiska grundsanningar.Enl spiral membran teorin kan Vi ha ett parallelluniversum intill oss,
stick ut ett finger och vandra genom till nästa värld.

Då gäller inte ljushastigheter längre det blir omedelbar förflyttning.
Vidare blev jag glad att min gamla teori att gravitation är en stor enhet som
egentligen är lösningen till att kommunicera med andra världar utan hänsyn till
ljushastigheten också omfattades av dessa nytänkare.

Man var också inne på att det fanns revor i detta membram som skiljer våra dimensioner

Kan det vara alla dom svarta hål som man är överens om att det finns ?

Ang kommunikation tänk om vi kunde vibbrera Månen och på så sätt ändra gravitationen,
Månen funkar som G kraftantenn och Vi skulle kunna sända
intelligenta signaler som färdas direkt mellan membramen som skiljer
de olika dimensionerna, dvs ej bundet till ljushastighet.

är inte någon expert på ämnen men har man inte visat att gravitation sprider ut sig med samma hastighet som ljuset...

Såg också programmet intressant men det känds som filosofi med matte, vilket de också var inne på.

En av slutsatserna i programmet var ljust att gravitationen (gravitationsvågorna) färdas med ljusets hastighet, och skulle solen försvinna nu så skulle det ta 8 minuter innan jordens bana övergick till en rät linje och ljuset försvann.

såg det själv, även alla dom andra delarna också. Mycket intressant må jag säga.

Nu är det lite svårt för oss att fatta vad vi ska med detta till eftersom vi lever i den värld vi lever i. Men precis som man i början av 1900-talet trodde sig veta alla de grundläggande naturlagarna, vet vi inte nu heller om hur saker och ting fungerar.

Mycket möjligt att man skulle kunna utnyttja dessa saker till att hitta på alla möjliga tuffa saker. Och även om man inte kan det så skulle i alla fall jag vilja veta hur saker och ting hänger ihop.

Mycket att fundera på nu // R-mus

P.s en liten tanke bara, om det nu finns parallela universum så "när" så kanske det är just krockar mellan dessa som visar sig hos oss i form av vad vi kallar oförklarliga fenomen. D.s

Men frågan återstår ,som närmast är filosofisk . Varför är det möjligt för oss
att komma på dessa universella sanningar.Vad kan meningen vara att Vi
skall kunna tillägnar oss kunskap om dessa idag abstrakta fysiska lagar.

Det började när Newton kom på gravitationen och gjorde matematik av detta.
Einstein gjorde matematik av relativitetsteorin .Var skall det sluta och vilken roll
spelar Vi i detta fantastiska drama. ???

Kanske lite väl cynisk syn på det hela, men jag tror aldrig att vi kommer nå en absolut sanning.
Jag tror att vårat medvetande helt enkelt inte är nog avancerat för att kunna förstå allt som pågår omkring oss.
Visst, vi har kommit fram till matematik som stödjer stora delar utav våran kända värld, men så fort man går utanför vår värld så blir det allt svårare och svårare att applicera våra formler samt fysiska "lagar" på denna större bild.

Min övertygelse är att för att kunna skapa sig en förståelse för hur "allting" fungerar, så måste man känna till allting. Vi känner mest bara till våran egen planet,
och knappt den därtill.
Se bara på hur mycket vi kan om våra egna hav?
Våran kännedom om rymden är _större_ än kännedomen om våra egna hav.

För övrigt väcktes en tanke hos mig när jag såg programmet, nämligen att dom sa att
dessa strängar bestod av ren energi.
Alltså, för att kunna förstå sträng-teorin, så borde man (mina egna slutsatser) förstå hur energi fungerar, uppstår och vad det egentligen är.

Det var väl mina fem ören? ;)

Jag tror att det är Karl Popper som påstår att en del av ett system aldrig kan förstå systemet, eller sig själv. Alltså kan en hjärna aldrig förstå hur hjärnan fungerar... lika lite kan vi som människor förstå hur universum fungerar...
Det som förvånar mig mest är att forskare blir förvånade när de upptäcker att en "sanning" inte gäller... människan är verkligen ett korkat djur.. "Nu finns inget mer att upptäcka".. "Så här måste det vara".

Att man aldrig lär sig.

<b>>Det som förvånar mig mest är att forskare blir förvånade när de upptäcker att en "sanning" inte gäller... människan är verkligen ett korkat djur.. "Nu finns inget mer att upptäcka".. "Så här måste det vara".</b>
Senaste gången det hände var väl strax före 1900-talet?
Efter det har man haft inställningen att allt vi kan få fram är modeller och att vi därför hela tiden vet att våra nuvarande teorier är approximationer. Precis som Newtons lagar var approximationer till Einsteins, så vet man idag att relativitetsteorin tillsammans med kvantmekaniken förmodligen är apporximationer till andra, djupare lagar.

Det var en bra sammanfattning,den köper jag med hull och hår.

Det betyder också att det bara är "keep going" underbara sanningar kommer
att ligga framför Er om Ni bara forskar vidare.

"Utan spaning ingen aning" "Utan forskning intorkning"

Därför skulle jag vilja komma tillbaka till livet 2104 och kolla "Har det vart nåt ?"

Frågan återstår Varför får Vi dessa insikter i det stora mysteriet.

Osså en brandfackla.! Jag är helt övertygad om att Vi inte är ensamma i vårt
universum som tänker/har tänkt som Vi och förmodligen har kommit längre.
Det finns också dom som inte kommit så långt.