På stan.
Du har inte en cigarett ...

Hur visste du det?

Visste vad?

Att jag inte har en cigarett.

Va!

Ja, du sa ju nyss (Du har inte en cigarett)
Å, de har jag inte, jag har två.

Ursäkta men har man inte en cigarett om man har 2 eller fler?

Nej, då har man exakt två!

Byter man ut ordet cigarett emot barn,
så är det tydligare.
Har man två , så har man inte ett.

Måste hålla med dessa dyslektior.

Beror helt på betoningen. Frågande !
Har du en cigg ? Kort en

Har duu en cigg . Näää jag har två. Helt korrekt.

Fö tycker jag att Kartago skall förstöras.

<b>Byter man ut ordet cigarett emot barn, </b>

BullSkit.

En mamma frågar har du ett barn ? Nääää jag har två.
Helt korrekt svensk konversation mellan två mammor.

Fucken Dyslektior !!!

Den romerske politikern Cato d.ä., brukade avsluta många av sina anföranden i senaten med
"för övrigt anser jag att Karthago bör förstöras"
(latin: "Ceterum censeo Carthaginem esse delendam").

Detta uttalande blev något av en introduktion till det Tredje puniska kriget 149-146 f.Kr..

Om det i dags dato, fortfarande används i detta syfte får väl tolkas av envar.

Och nu håller Kartago på att förstöras änn en gång.

Se Libyen.

Hittar bara ett ord !

Töntar !

Ger upp.. Varifrån kunde detta resultera i Töntar ?

<b>Ger upp..</b> Skrev Mr T

Djä.... tramsnisse . Tror det är någon som bryr sig !!! ???

Inbilsk djä... tomte.

Jag tänker vara kvar :-)
och tänker sponsra Pelle ytterligare ett år med 200:-

Här läser man många bra tips och funderingar som har med ämnet att göra.

Bra jobbat Pelle ."Håll rumpan styv"

Sven som har > 34000 inloggningar

Jag skulle vilja påstå att det finns två olika sätt att förhålla sig till Bo's "du har inte en cigg"-dialog:

1) att man bara låter orden stå för sig själva och inte läser in subjektiva tolkningar av hela
meningens egentliga innebörd. I detta senario läser man inte in frånvarande begrepp
som, "endast" "bara" "exakt", bara för att dom känns som semantiskt underförstådda,
utan tolkar orden endast för vad de representerar. Denna metod råder exempelvis när man
programmerar i nåt språk, men kan bli väldigt omständig om man exempelvis människor
emellan snabbt ska komma framåt i dialogen. Hursomhelst i denna slaviskt matematiska
tolkning av Bo's text är min invändning givetvis adekvat.
Dvs. att en/ett är en delmängd av två eller fler.


2) Om vi istället väljer att tillåta underförstådda tolkningar i Bo's text, så borde vi väl tolka dialogförloppet
enligt följande:

Du har inte en cigarett ... -------> Har du nån cigg att bjuda på
Person2 väljer istället tolka det som -------> Du har inte exakt en cigg

Detta leder sedan fram till att Person2 avslutningsvis kan göra sig lustig över Person1's, i hans mening.
"impotenta" fråga. Problemet här är varifrån Person2 får auktoritet över tolkningsföreträdet gentemot
Person1's "Du har inte en cigarett ... "
Är det inte troligare att Person1 försöker utröna om Person2 har nåra cigg överhuvudtaget snarare än att
han vill veta om Personen har exakt 1 cigg på sig?

Obestämda artikeln "en" (uttalas obetonat) versus räkneordet "en" (uttalas betonat).

Håller med! men vad betyder egentligen den obetonade varianten om det finns en exklusiv betydelse?