En sömmerska satt intill en älv och sydde. Rätt som det var tappade hon sin fingerborg och den rullade ner i älven. Hon blev förkrossad och började gråta. Då uppenbarade sig en god fe. Måndagshistoria
- Kära barn, varför sitter du här och gråter? - Jag tappade min fingerborg i älven. Utan den klarar jag inte att försörja familjen. Fen doppade ner handen i floden och tog upp en gyllene fingerborg täckt med diamanter. - Är detta din fingerborg, frågade fen? - Nej, sa sömmerskan. Fen stack ner handen i älvens djup igen och fiskade upp en fingerborg av silver, täckt med safirer. - Är detta din fingerborg då, frågade fen. - Nej, sa sömmerskan, den är inte heller min. Återigen stack fen ner handen i vattnet och fick då upp en gammal sliten fingerborg i brunt läder. - Nå, är det här din fingerborg då, frågade fen. - JAA, sa sömmerskan. Det där är min fingerborg!! Fen var så överrumplad av sömmerskans ärlighet, så hon lät henne behålla alla tre fingerborgarna. Sömmerskan vandrade hemåt - jättelycklig!
Några år senare vandrade sömmerskan tillsammans med sin make vid älven igen. Rätt som det var föll maken i älven. Sömmerskan grät förkrossad. Då kom fen tillbaka igen. - Varför gråter du nu då, lilla vän, frågade fen. -Min make har fallit i älven, grät sömmerskan. Fen sträckte ner handen i vattnet och fiskade upp Mel Gibson! - Är det här din man, frågade fen. - JAAA, utropade sömmerskan! Fen blev vansinnig! - Du ljuger! Det är inte alls din man, utropade fen! - Åh, kära fe, förlåt mig, det här måste vara en missuppfattning! Du förstår om jag hade sagt "nej" då hade du säkert fiskat upp Tom Cruise. Och om jag sagt "nej" till honom då hade du fiskat upp min man. Om jag då hade sagt "ja" skulle du ju givit mig alla tre!! -Som du ser fen, jag är inte vid världens bästa hälsa och det skulle ha blivit jättejobbigt att "ta hand om" alla tre männen, så DÄRFÖR var jag tvungen att säga "ja" till Mel Gibson!
Historiens sensmoral: Närhelst en kvinna ljuger finns ALLTID goda grunder och orsaker, och lögnen är alltid till det bästa för andra. Så lyder andemeningen i alla fall.... och nu håller vi oss till den!!!