Något som jag tror väldigt många här skulle kunna ha användning för är lite information gällande rättigheterna till källkod som man utvecklar vid projekt. Detta är givetvis ett stort område där jag vet att det finns lagstifning men även att det är ett område där praxis har en stor inverkan och därför kan det vara lämpligt att en sakkunnig får säga sitt.

Äganderätten måste se ut vid olika anställningsformer - Om man är tillsvidare anställd eller projektanställd känns det självklart att äganderätten faller till arbetsgivaren, men om man är konsult är det då så att om inget annat specificeras i avtalet så har man full ägande rätt till den producerande källkoden?

Vilka andra omständigheter finns det som kan påverka situationen, vilka lagar har en fot i spelet, samt hur ser gällande praxis ut. Detta kanske inte bara är intressant att diskutera inom svensk lagstiftning, utan även EU och övriga världen då internet gör attmånga av oss med stor sannolikhet skulle kunna utveckla saker till företag på konsultbasis.

Hur bör äganderätten specificeras i ett avtal så att man undviker tvister när projektet är slut. Innebär det även så att om man säljer en lösning (med rättigehterna till källkoden) till ett företag där man utvecklat en sak på ett speciellt sätt så får man inte tillämpa samma tekniska lösning i till andra kunder med liknande problem ?

Detta är speciellt intressant med tanken på att dagens utveckling går mot en strikt modell som följder architekuellaregler och designmönster och många vanliga problem har näst intill standardiserade lösningar, samt att man själv bygger upp sina egna sätt att lösa specifika problem. Om man utvecklat koden innan den använda i en kunds projekt tycker jag det är klart at tman får återanvända den (givetvis är det då troligen utvecklarens bevisbörda att kunna bevisa att man utvecklat koden tidigare, eller ligger det på uppdragsgivaren), men vad händer om man utvecklar kod inom projektet som man sen kan tänka sig återanvända för man anser att man kom fram till en toppen lösning. Beror detta även på vad ett eventuellt avtal reglerar?

Och om det nu kan bli så att man itne får återanvända en specifik lösning på ett problem - hur mycket måste man ändra för att det skall anses som et unik lösning - något som kan bli svårt med dagens utvecklingsmetodik, som jag tidigare nämnde.

Blev lite långt, men jag tror mitt inlägg innehåller många intressanta frågor som berör oss alla.

<b>det då så att om inget annat specificeras i avtalet så har man full ägande rätt till den producerande källkoden?</b>

nu gissar jag bara , men är det inte precis samma sak som om du anlitar en byggfirma för att bygga ut ditt hus.

inte kan väl byggfirman komma och säga att dom äger halva mitt hus sedan?

<b>nu gissar jag bara , men är det inte precis samma sak som om du anlitar en byggfirma för att bygga ut ditt hus.</b>

Nej, huset är själva cd-skivan med programvaran, medans ritningen är källkoden. Alltså, vem äger rätten till ritningen :) *väntar med spänning på svar*

Som konsult är det bra att avtala detta.
Ett sånt avtal bör innehålla minst föjande punkter .
-- beskrivning av ägare till kod (jag föredrar konsult som ägare)
-- vad händer vid konsultbortfall (förvara koden i taka händer för att kund skall få full förfoganderätt inom sin verksamhet)
-- ge kunden rätt till att förfoga över resultatet inom den egna rörelsen (för att konsulten skall kunna återanvända kod i nya projekt)
-- vad som skall hända vid tvist ( skiljedommare bör namnges)
-- avtala hur hantering av nya versioner skall hanteras
-- avtala hur dokumentation skall se ut och underhållas samt förvaras.

-- är delar av uppdraget av sådan art att kundens verksamhet måste skyddas och koden är unik för kunden är det bättre att kunden är ägare av delar eller hela resultatet . Då är det viktigt att man hanterar hur samarbetet ser ut på sikt.

--vad gäller avseende kostnader nu och i framtiden ( kunden skall inte kunna råka illa ut om kunden mot förmodan blir beroende av konsulten)

observera att detta är egen erfarenhet endast och att det ur juridsk synvinkel troligen finns mer att tillföra.

Hej alla intresserade!

Jag ser att tråden redan är gammal pga helgerna och beklagar.

Detta tycker jag är ett perfekt ämne för en lite mer omfattande artikel, om ni ger mig ett par veckor hoppas jag hinna göra den mindre rättsutredning som krävs för ett lite mer uttömmande svar.

Skulle det vara akut, maila mig direkt, annars återkommer jag så snart som möjligt.

Kajsa,

Toppen! Ser fram emot intressant läsning :-D

Hej igen!

Nu skall strax en artikel ligga ute som förklarar rättsläget och avtalsmöjligheterna!

I en tråd som jag inte lyckats återfinna påstod Hans Sjödin att man inte kan äga kod. Han refererade bl.a. till citat hos PRV. Det blev mycket diskussioner om detta, och jag var en av de drivande.

Är det någon här som kan hitta tråden?

Hittar du tråden får du gärna höra av dig!

Frågan om ägandet besvaras i min artikel när den publiceras.

Här är artikeln

Artikel [Äganderätt till källkod]

Jag hänvisade till denna skrift http://www.prv.se/patent/datorprogram_patent.html

I många länder får man patentera korta kodsnuttar. Ett exempel på sådant är Adobes Acrobat. Patenten man ser i början är till stor del sådana kodnuttar, vilket inte får patenteras i Sverige. Därför får man till en viss del göra en del patentintrång, vilket även din artikel påvisar.

Tackar för en utomordentlig och intressant artikel. Mycket man lär sig där :)

Kan man i en lagtext se om reglerna är dispositiva eller om de är tvingande?

<b>
Upphovsrätten skyddar aldrig idéer och principer bakom ett verk. Det som kallas algoritmen bakom datorprogrammet, dvs. programmets generella princip eller struktur som de sammanhängande anvisningarna för datorprogrammet, skyddas alltså inte av upphovsrätten.
</b>

Om jag fattat detta rätt kan man aldrig (eller snarare för närvarande) äga en lösningen X och den kan implementeras av vem som helst. Frågan jag ställer mig i samband med detta är hur det är ställt med följande:

<b>
Ett mönsterskydd ger ensamrätt åt den som innehar skyddet att utnyttja detta kommersiellt i sin tillverkning och marknadsföring. Däremot kan ett mönster- skydd inte skydda en bakomliggande idé, för detta behövs ett patent. Ett mönsterskydd går att få om en produkts design är ny och skiljer sig väsentligt från vad som finns tidigare. I Sverige är det Patent- och Registreringsverket, PRV, som är den registrerande myndigheten.
</b>

Kan man mönsterskydda en viss mjukvarulösning? T.ex. en lösning där man skyddar sin mjukvara genom ett system som bygger på att man registrerar sig på en central server för att få använda mjukvaran och sedan binder licensen till en maskin genom diverse algoritmer.

Pontus Wång skrev:
<b>Kan man mönsterskydda en viss mjukvarulösning? T.ex. en lösning där man skyddar sin mjukvara genom ett system som bygger på att man registrerar sig på en central server för att få använda mjukvaran och sedan binder licensen till en maskin genom diverse algoritmer.</b>


Mönsterskyddslagen:
<info>1. mönster: en produkts eller produktdels utseende, som bestäms
av själva produktens detaljer eller av detaljer i produktens
utsmyckning särskilt vad gäller linjer, konturer, färger,
former, ytstrukturer eller material,</info>
(http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?%24%7BHTML%7D=SFST_LST&%24%7BOOHTML%7D=SFST_DOK&%24%7BSNHTML%7D=SFST_ERR&%24%7BMAXPAGE%7D=26&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW&%24%7BBASE%7D=SFST&%24%7BFREETEXT%7D=&BET=1970%3A485&RUB=&ORG=)

Detta tolkar jag som att du inte kan få <b>mönsterskydd</b> på lösningen.


Datorprogram och Patent hos PRV:
<b>När det gäller datorprogram får man inte patent på programmet i sig utan på kopplingen till den tekniska lösningen, alltså den funktion, metod eller process som blir resultatet av programmets körning i datorn.

Man kan även få patent på program som styr fysiska processer eller som behandlar fysiska signaler, eller program som styr kommunikation. Datorprogram som styr operativsystem kan patenteras.</b>
(http://www.prv.se/patent/datorprogram_patent.html)

Detta tolkar jag som att du kan få <b>patent</b> på en sådan lösning.

Hej,

Angående om lagtext är tvingande eller inte så framgår det ibland och långt ifrån alltid.

Vissa lagrum anger att "om inget annat avtalas ...." vilket då innebär disposivitet eller tvärtom hindrande formulering "avtal som inskränker rätten enligt denna paragraf är ogiltiga". När det inte framgår av texten måste man läsa sig till det i doktrin eller praxis, vilket förstås kan göra det svårt tom för jurister som inte är inne på sitt eget specialområde!

Angående mönsterskyddet för din lösning blir det generella svaret att det inte går.

Angående patentet så måste ALLA rekvisiten vara uppfyllda i det enskilda fallet, det räcker alltså inte att det är en teknisk lösning utan den skall dessutom vara en nyhet osv..

Tror att det var alla följdfrågor

Är det något mer än att idén inte är ny som gör Pontus lösning ej patenterbar?


Angående diskussioner om patent:
http://gnuheter.com/article.php?sid=3504

Han hade problem med att förstå vad som stod :)
Inte många som kan skillnaderna respektive likheterna mellan patent och upphovsrätt.

Vem hade problem med att förstå vad som stod? Syftar du på mig och Pontus grej? Eller syftar du på tråden på Gnuheter, och i så fall vem där? Patentjuristen Ulf Kärn eller debattören Christian Engström?

Christian Engström

I mailkonversationen pratar han om andra saker utan att själv vara medveten om det.

Vad mer som eventuellt gör lösningen icke patenterbar är mycket svårt att svara på utan att ha en mycket mer utförlig beskrivning. Förutom nyhetsvärde och industriell applicerbarhet måste den också ha en viss uppfinningshöjd.

Det är också viktigt att skilja en datorrelaterad lösning från vad som kanske egentligen är själva affärsidén.