Tänkte höra om någon har lite koll på hur man brukar formulera sig i avtal. Scenariot är följande:

Ett företag tillverkar produkt A och säljer licenser för nyttjande av progamvaran.

Som kund har man rätt och möjlighet att utveckla egna anpassningar, moduler osv. samt att teckna supportavtal med nedanstående partner.

För support av programvaran använder sig företaget av partners som också är med och utvecklar moduler och anpassningar.

Min frågor är nu:
1. Hur kan man anpassa sitt avtal med företagets partner för att få inte bara rätt till källkoder för utvecklade anpassningar/moduler utan även för att få en kvalitativ dokumentation av dessa?

2. Jag läste lite i diskussionen kring upphovsrätt och, rätta mig om jag har fel, man kan avtala så att upphovsrätten tillfaller kunden. Hur kan man sedan påvisa eventuella intrång i den upphovsrätten då utvecklingsföretaget(partnern) sannolikt skulle återanvända kod för andra kunder?

3. Om jag som kund beställer en modul(funktion) som utvecklas åt mig av utvecklingsföretaget(partnern), avtalat att källkoden tillfaller kunden(mig) och samma funktion/snarlik dyker upp i en senare version av programvaran. Kan man då anta att den källkod jag äger har nått "verkshöjd"? som antyds i artikeln: Länk: Äganderätt till källkod

Utdrag ur ovanstående artikel:
"Datorprogram räknas till de litterära verken. URL omfattar även förberedande designmaterial för datorprogram. Det förutsätter att ett verk med tillräcklig verkshöjd verkligen föreligger och att förutsättningarna i lagen är uppfyllda. När det gäller datorprogram har man ställt ett rent originalitetskrav i subjektiv bemärkelse och ett datorprogram skyddas om det är originellt i den meningen att det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse."

Inga idéer alls?

Du behöver nog gå igenom detta med en jurist, så att det verkligen blir som du tänkt dig. Frågan är för detaljerad och viktig för att bara besvaras i detta forum.

Tack för svaret, trodde faktiskt att det skulle vara ganska vanligt förekommande med den här typen av avtal. Kanske är det så att dom flesta här "står på andra sidan" och vill värna om sina egna kreationer? något jag mycket väl förstår.

Jag kanske skulle vända på frågan, hur skyddar man sig som utvecklare/utvecklingsföretag om nu kunden är besvärlig och vägrar låta utvecklaren/företaget behålla källkoden? Det finns ju bara så många sätt att göra en viss funktion i ett visst scenario, vad händer sen eller snarare vart går gränsen?

Rätta mig om jag har fel.

Kunden äger koden om inget annat sägs. Anledningen är att någon ber dig utveckla något och betalar dig under en viss tid för att göra det jobbet. Du som utvecklare/företag behöver innan ni startar projektet gå igenom vad som gälller och vilka förutsättningar som skall följas. I ditt fall bör ni diskutera vem koden skall tillfalla, om den får säljas vidare av antingen utvecklingsföretaget eller kunden som betalt för framställandet av koden.

Undantag kan vara komponenter och klassbibliotek eller ramverk med funktioner som skrivits för en eller flera tidigare kunder. Då skall också beställaren veta att dessa delar inte ingår.

>Kunden äger koden om inget annat sägs.

Nja, grundprincipen är att den som skapar ett verk, till exempel ett datorprogram, är upphovsman och har upphovsrätten till verket. Just för datorprogram finns dock ett undantag. Från URL:

"40 a § Upphovsrätten till ett datorprogram, som skapas av en arbetstagare som ett led i hans arbetsuppgifter eller efter instruktioner av arbetsgivaren, övergår till arbetsgivaren, såvida inte något an nat har avtalats."

Så om man har ett anställningsförhållande och skapar ett datorprogram och har det som arbetsuppgift så går upphovsrätten över till arbetsgivaren. Det krävs således någon form av anställningsförhållande för att det här skall gälla, det räcker inte bara att någon betalar dig för att göra jobbet.

Hej, vad jag förstår så handlar det du refererar till relationen den anställde och arbetsgivaren. Inte arbetsgivaren / kund. Jag tror till och med det regleras i anställningsavtalet om jag inte har fel.

Dock kan det som du säger tänkas att avtal 90 reglerar hanteringen äganderätt mellan beställare och utförare. Bäst är nog återigen att innan jobbet görs, klargöra vad som gäller och reglerar det vid uppdragsbekräftelsen.

Precis, lagen reglerar enbart relationen arbetstagare / arbetsgivare och gäller om inget annat avtalats. Vill man att arbetstagaren skall behålla upphovsrätten så måste man avtala detta särskillt, till exempel i anställningsavtal.

Detta är mig veterligen det enda undantaget av den typen i upphovsrättslagen. Det betyder att för andra typer av verk än datorprogram så gäller det omvända. Arbetstagaren behåller upphovsrätten om inget annat avtalats. För andra förhållanden än arbetsgivare / arbetstagare, till exempel att man på uppdrag av någon skapar ett verk, så gäller likaledes att den som skapar verket får och behåller upphovsrätten om inget annat avtalats.

Skapar man datorprogram på uppdrag av någon så måste man således avtala om det specifikt om man vill att upphovsrätten skall överlåtas till, till exempel, kunden.

Oavsett hur man vill ha det så är det dock bra att se till att man reder ut det hela via avtal innan man påbörjar arbetet. Det blir ju enklast så. Även om man som utvecklare av programmet vill behålla upphovsrätten så skadar det ju inte att ta upp det i avtalet så att alla parter vet vad som gäller även om det i strikt mening inte behövs.

EDIT: En viss skillnad skall kanske noteras i de båda fallen. Om man skapar programet i ett anställningsförhålladne så övergår hela upphovsrätten (även den ideella) i enlighet med 40a§. När man i annan situation överlåter upphovsrätten så är det normalt den ekonomiska upphovsrätten man pratar om. Man kan även delvis överlåta den ideella, men inte helt. Se 3§ och 27§. Där finns således en viss nyansskillnad som kan vara viktig.

På uppdrag av arbetsgivaren.. där köper jag att det är arbetsgivarens egendom, men där utveckling sker utan direkt uppdrag utan snarare för att förenkla vanliga arbetsuppgifter för sig själv och andra.

Arbetsgivaren tjänar indirekt på effektivare handläggning men arbetstagaren borde väl då äga upphovsrätten?

För att ev. förenkla lite så vad gäller i följande fall:
1. utvecklingen sker på betald arbetstid
2. utvecklingen sker på arbetstagarens fritid utan ersättning

Jag är inte tillräcklig kunnig för att kunna svara på dina frågor. Jag tror man dels få se om det finns rättsfall tidigare som kan ge vägledning och dels försöka läsa förarbetena (se länk nedan). Rent generellt så tror jag inte man kan svara definitivt på dina frågor utan det kommer att bero på de specifika omständigheterna. Ytterst blir det upp till domstolarna att avgöra och där är det EG-domstolen som har den slutliga talan. Detta nämns också i förarbetena. I förarbetet så diskuterar man just det du frågar om och säger bland annat (notera att vår lagstiftning här bygger på ett EU direktiv):

"Varken artikel 2.3 eller ingressen till direktivet ger någon vägledning om de närmare förutsättningar som skall föreligga för att regeln i 40 a § om presumtion för att rättigheten övergår till arbetsgivaren skall bli tillämplig. Detta är följdaktligen ytterst en fråga för EG-domstolen. Någon närmare analys av denna rättsfråga kan därför inte göras i detta lagstiftningsärende. Det torde dock inte vara aktuellt med någon arbetsgivarpresumtion för rättigheter till datorprogram som har tillkommit mera som en tillfällig biprodukt än som en naturlig följd av arbetsuppgiftens utförande."

Här nämner man tillkomst som en biprodukt som ett fall när upphovsrätten inte bör övergå. Jag tror således att man inte skall fokusera på när (fritid eller betald arbetstid) utan på om det tillkom som en del i de arbetsuppgifter man har. Sedan får man se på varje fall specifikt.

För hela förarbetet (som handlar om väldigt mycket annat än datorprogram finns här:

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id=GG0348

Direktlänk till scannad pdf:

http://www.riksdagen.se/debatt/visadok.aspx?spc=obj&guid=a77c8843-1684-4644-a583-ab55683d3260

Se kapitell 7.3.2 (sidan 114 och framåt) för just frågan om datorprogram utvecklade i anställningsförhållanden.