Vad innebär rent juridiskt en licens, och vilka lagar styr en sådan? Vidare, hur är detta kopplat till programvara?

För mig har alltid licens varit någon form av tillåtelse eller tillstånd att få göra något som annars inte vore tillåtet. Detta kräver alltså att det som man får licens för förbjuds av något annat, till exempel lag. Jag har också alltid tolkat det som att licenser rör handlingar, dvs något man får göra. Korrekt?

Mina följdfrågor blir då, hur fungerar detta tillsammans för programvaror. Det sägs ju ofta att man behöver en licens för att kunna använda programvaran. Vad är det då som har förbjudit eller förbjuder användande av ett program till att börja med? Kan inte hitta tillämpliga lagar. Om inget förbjuder användande till att börja med, vad är då poängen med dessa licenser?

Ett annat alternativ jag kan tänka mig är att de här licenserna i själva verket är normala avtal som regleras genom avtalslagen (och konsumentköplagen/köplagen). Det blir då som vilket annat avtal som helst som man kan sluta. Min fråga blir då, varför skall jag gå in i ett sådant avtal efter att jag redan köpt (eller på annat sätt har tillgång till programvaran)? I de allra flesta fallen så innebär det bara stora nackdelar för mig. Här uppstår ju dessutom problem genom att dessa avtal inte alls kopplas till köpet utan tvingas på en senare (och fortfarande inte kopplas till köpet och köpeavtalet med affären) utan med en tredje part.

Någon som har några förslag till hur man skall se på det hela?

Hej,

Stora delar av din fråga har vi tidigare avhandlat i forumet så jag gör en kort sammanfattning och hänvisar till tidigare trådar.

1. Programvara är skyddad av upphovsrätten (URL, upphovsrättslagen), därav uppkomsten av licensanvändningen
2. Eftersom licensen ÄR kopplad till köpet, dvs när du köper programvaran köper du licensen samtidigt, så ingår du avtalet i samband med själva köpet. Av produkten framgår att den är licensierad.
3. Vanliga avtalsregler är tillämpliga, dvs konsumentköplagen m.m. gäller för produkterna och licensavtalen

De mer utvecklande svaren finns bland annat i [End User License Agreement (EULA) & andra avtal i samband med programvaror], [Elektroniskt avtal i Sverige], [Skriva ett avtal för konsulttjänst näringsidkare-näringsidkare] samt i viss mån i Artikel [Äganderätt till källkod].

>1. Programvara är skyddad av upphovsrätten (URL, upphovsrättslagen), därav uppkomsten av
>licensanvändningen

Detta köper inte jag då det i upphovsrättslagen inte finns något förbud mot att köra eller använda program utan tillstånd eller licenser. Dessutom så borde det ju rimpligtvis i så fall gälla ALLT som skyddas av upphovsrätt. Således måste jag ingå någon form av licensavtal för varje bok jag läser för att undgå att utföra en olaglig handling. Samma gäller om jag lyssnar på musik hos någon annan och så vidare. Mig vetrligen så kontrollerar upphovsrätten inte ALLS användande och liknande och kan därför inte heller göra det förbjudet.

>2. Eftersom licensen ÄR kopplad till köpet, dvs när du köper programvaran köper du licensen samtidigt,
>så ingår du avtalet i samband med själva köpet. Av produkten framgår att den är licensierad.

>3. Vanliga avtalsregler är tillämpliga, dvs konsumentköplagen m.m. gäller för produkterna och
>licensavtalen

Jag har ALDIRG haft att göra med någon som hellst licens eller annat avtal vid köp av programvara (varken "vanliga" program eller till exempel spel). De brukar dyka upp först senare. Man kan ju i sådana fall fråga sig vad som gäller om jag till exempel råkar använda min flickväns program då jag i sådana fall inte har tillstånd.

Fortfarande kvarstår ju frågan vad du och andra i sammanhanget menar med "licens", det regleras eller definieras definitvt inte i upphovsrättslagen som du påstår eller av konsumentköplagen. Om någon skulle försöka sig på ens en bråkdel av vad programföretag/tillverkare försöker med andra produkter så hade det med stösrsta sannolikhet inte alls fungerat. Tänk dig själv när du köper en ny kyl och kommer hem och hittar en "licens" på strömbrytaren som talar om att du inte får använda kylen annat än om du godkänner avtalet (genom att tex ta bort lappen så du kommer åt strömbrytaren). Dessutom så "hävs" i princip ditt köp så att du inte äger kylen utan bara har licens att använda den (vilket kan dras tillbaka utan anledning när som). Skulle vilja se den som anser att sådant vore OK.

Mig veterligen så säger konsumentköplagen att köpet avslutas (normal i butiken) då jag får varan och lämnaröver pengar och går från butiken. Det är allt, butiken kan (och framför allt någon annan, till exempel tillverkaren) kan inte efteråt komma och tvinga på mig nya avtal eller villkor, varför skulle detta gå i fallet med programvara?

Dessutom kvarstår frågan, vad gäller om jag inte godtar avtalet (vi utgår från att av någon anledning får köp gå till så). Vad i upphovsrättslagen säger att jag inte får använda mitt program/bok/film/CD med mera? Ingen av de trådarna du hänvisar till svarar på de frågorna.

Jag tolkar det hela dock som att du anser att de så kallade licenserna är vanliga avtal (dock med namn som till viss del i mitt tycke förvillar).

<b>Eftersom licensen ÄR kopplad till köpet</b>

Det behöver inte handla om "köp". Även gratis program distribueras under en licens. Likaså fria program (som iofs även de oftast är gratis).

Självklart finns det andra sätt. Många gratisprogram finns dock att få via diverse samlingsplatser på nätet (kommer ihåg at jag använt tucows och liknande förr). Dock gäller ofta det samma där, inget avtals ingås när programmet inskaffats eller nerladdas. Har stött på program från sidor som kräver att man faktiskt först godkänner något avtal innan man kan tex ladda ner det eller beställa det, DÅ kan jag se att det finns någon form av avtal (varför man kallar det licens blir dock fortfarande en gåta för mig, vi kallar ju inte avtalet med vår telefonoperatör för licens för att vi kan använda deras nät för at ringa).

Så att jag nämnde köp var kanske mer för att man ofta köper program, i princip allt jag sa gäller dock vid andra typer av anskaffande också. Det finns fortfarande inget som gör det förbjudet att använda prgrammet som gör attt jag måste ha ett godkännande.

<b>Det finns fortfarande inget som gör det förbjudet att använda prgrammet som gör attt jag måste ha ett godkännande.</b>

Brukar det inte vara tvärt om, att licensen förbjuder dig att göra en massa saker med programmet?


Thomas

Licensen talar om vad du <b>får</b> och <b>inte får</b> göra med programmet.

Jo, fast normalt sett så består det till 95% av saker du INTE får göra. Det normala är att det enda man "får" göra är att använda programmet. Min fråga var därför, vad det är som gör att man INTE får använda programmet utan att uprätta ett avtal för det. Sen kan man ju fråga sig varför det behövs sida upp och sida ner (och av någon anledning skall hälften vara i versaler) med massa saker som man INTE får göra, om man nu inte ens får ANVÄNDA programmet, varför skulle man då få göra allt annat så att det skulle behöva förbjudas?

<b>Min fråga var därför, vad det är som gör att man INTE får använda programmet utan att uprätta ett avtal för det.</b>

Upphovsrätten.


<b>av någon anledning skall hälften vara i versaler</b>

Vissa klausuler är av någon anledning inte giltiga enligt lag om de inte markeras extra. Detta gäller t.ex. ansvarsfrihet. Att vi sedan är än mindre benägna att läsa stora textmassor skrivna i versaler vet jag inte om lagstiftarna har tänkt på.


<b>Sen kan man ju fråga sig varför det behövs sida upp och sida ner /.../ med massa saker som man INTE får göra</b>

Man kan precisera rättigheterna på två sätt: genom att säga vad man får göra samt genom att säga vad man inte får göra. Ibland är det ena tydligare än det andra.

>Upphovsrätten.

Flera har redan påtalat det, men frågan är VAD i upphovsrätten (till exemple lämplig paragraf) som säger detta? Upphovsrätten reglerar inte användning eller åtkomst till verk alls.

>Vissa klausuler är av någon anledning inte giltiga enligt lag om de inte markeras extra. Detta gäller
>t.ex. ansvarsfrihet. Att vi sedan är än mindre benägna att läsa stora textmassor skrivna i versaler
>vet jag inte om lagstiftarna har tänkt på.

Nja, tror du tänker på att avtal för konsumenter som anses särskillt betungande för konsumenten måste visas eller talas om för kunden extra noga (vet inte hur det står exakt). Det finns inget om hur de markeras eller att versaler skulle kunna uppfylla detta (finns inga formkrav alls), snarare är det ju i detta fall tvärtom, det blir svårare att ta till sig. Snarare skall man i stället lyfta fram sådana saker tidigt i texten, eller helt separat, informera redan på tex förpackning eller liknande. Kan inte säga specifikt vad som gäller ansvarsfrihet dock, eller vilka krav som finns på den. Så nej, lagmakarna har inte glömt tänka på de, de talar om att något skall vara tydligt oc kponsumenten göras uppmärksam särkillt noga, då räcker det inte med att säga att jag gjorde om delar mitt inne i etto stort textdokument till versaler.

Skall jag vara helt ärlig tror jag det snarare är ett klipp och klistrande från andra liknande avtal, vilka många härstammar från USA där man tydligen gillar att skriva saker med versaler ibland, någon började och andra följer efter.

>Man kan precisera rättigheterna på två sätt: genom att säga vad man får göra samt genom att säga
>vad man inte får göra. Ibland är det ena tydligare än det andra.

Men du påstod ju att upphovsrättslagen redan förbjöd användande? Då är det ju meningslöst att tala om det igen i ett avtal. Vad jag menar är, anledning till vad man säger är givetvis vad som gäller om man inte sagt något alls! Är läget sådant att man kan göra något, så behöver man specifiera att man inte får göra det (eller säger man inget alls och det är tillåtet). Tvärtom, om något inte är tillåtet från början, måste man säga att det är det. Det har ju knappast med vad man känner för stunden hur man skriver det.

Alltså måste ju allt det som sägs vara förbjudet till att börja med vara tillåtet, annars fyller de ju knappast någon funktion. På samma sätt borde det finnas något som förbjuder det som tillåts vilket normalt endast är användandet, vilket jag då frågar mig var detta förbjudandet finns och har inte lyckats få något mer preciserat svar än ett allmänt "upphovsrättslagen".

<b>Flera har redan påtalat det, men frågan är VAD i upphovsrätten (till exemple lämplig paragraf) som säger detta? Upphovsrätten reglerar inte användning eller åtkomst till verk alls.</b>

Har du läst i UrL (http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19600729.HTM)?
Här är några utdrag ur UrL:
<info>
<b>1 Kap. Upphovsrättens föremål och innehåll</b>

1 § Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket oavsett om det är
/.../
2. datorprogram,

/.../

Vad som i denna lag sägs om datorprogram skall i tillämpliga delar gälla även förberedande designmaterial för datorprogram.
</info>
<info>
2 § Upphovsrätt innefattar, med de inskränkningar som nedan stadgas, uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar därav och genom att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik.
</info>
Påpekande: Så fort man kör ett program framställer man ett exemplar av programmet eftersom det kopieras från hårddisk/diskett/CD/... till arbetsminnet.

<info>
<b>Framställning av exemplar för enskilt bruk</b>

12 § Var och en får framställa enstaka exemplar av offentliggjorda verk för enskilt bruk. Exemplaren får inte användas för andra ändamål.
Första stycket ger inte rätt att
/.../
2. framställa exemplar av datorprogram
</info>
<info>
<b>Spridning av exemplar</b>

19 § När ett exemplar av ett litterärt eller musikaliskt verk eller ett konstverk med upphovsmannens samtycke har överlåtits, får exemplaret spridas vidare.
Första stycket ger inte rätt att tillhandahålla allmänheten
/.../
2. exemplar av datorprogram i maskinläsbar form genom utlåning. Lag (1997:790).
</info>
<info>
<b>Särskilda bestämmelser om datorprogram m.m.</b>

26 g § Den som har förvärvat rätt att använda ett datorprogram får framställa sådana exemplar av programmet och göra sådana ändringar i programmet som är nödvändiga för att han skall kunna använda programmet för dess avsedda ändamål. Detta gäller även rättelse av fel.
Den som har rätt att använda ett datorprogram får framställa säkerhetsexemplar av programmet, om detta är nödvändigt för den avsedda användningen av programmet.
Exemplar som framställs med stöd av första eller andra stycket får inte utnyttjas för andra ändamål och får inte heller användas när rätten att utnyttja programmet har upphört.
Den som har rätt att använda ett datorprogram får iaktta, undersöka eller prova programmets funktion för att fastställa de idéer och principer som ligger bakom programmets olika detaljer. Detta gäller under förutsättning att det sker vid sådan laddning, visning på skärm, körning, överföring eller lagring av programmet som han har rätt att utföra.
Den som har rätt att använda en sammanställning får förfoga över den på det sätt som är nödvändigt för att han skall kunna använda samman-ställningen för dess avsedda ändamål.
Avtalsvillkor som inskränker användarens rätt enligt andra, fjärde eller femte stycket är ogiltiga. Lag (1997:790).

26 h § Återgivning av ett datorprograms kod eller översättning av kodens form är tillåten om åtgärderna krävs för att få den information som är nödvändig för att uppnå samverkansförmåga mellan programmet och ett annat program. Detta gäller dock endast under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:
1. åtgärderna utförs av en person som har rätt att använda programmet eller för hans räkning av en person som har fått rätt att utföra åtgärderna,
2. den information som är nödvändig för att uppnå samverkansförmåga har inte tidigare varit lätt åtkomlig för de i 1 angivna personerna och
3. åtgärderna är begränsade till de delar av originalprogrammet som är nödvändiga för att uppnå den avsedda samverkansförmågan.
Första stycket innebär inte att informationen får
1. användas för andra ändamål än att uppnå den avsedda samverkansförmågan,
2. överlämnas till andra personer, utom när detta är nödvändigt för att uppnå den avsedda samverkansförmågan,
3. användas för utveckling, tillverkning eller marknadsföring av ett datorprogram som i förhållande till det skyddade programmet har en väsentligen likartad uttrycksform eller
4. användas för andra åtgärder som utgör intrång i upphovsrätten.
Avtalsvillkor som inskränker användarens rätt enligt denna paragraf är ogiltiga. Lag (1993:1007).
</info>
<info>
<b>Datorprogram skapade i anställningsförhållanden</b>

40 a § Upphovsrätten till ett datorprogram, som skapas av en arbetstagare som ett led i hans arbetsuppgifter eller efter instruktioner av arbetsgivaren, övergår till arbetsgivaren, såvida inte något an nat har avtalats.
</info>
<info>
<b>7 Kap. Ansvar och ersättningsskyldighet m.m.</b>

53 § Den som beträffande ett litterärt eller konstnärligt verk vidtar åtgärder, som innebär intrång i den till verket enligt 1 och 2 kap. knutna upphovsrätten eller som strider mot föreskrift enligt 41 § andra stycket eller mot 50 §, döms, om det sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst två år.
Den som för sitt enskilda bruk kopierar ett datorprogram som är utgivet eller av vilket exemplar har överlåtits med upphovs- mannens samtycke, skall inte dömas till ansvar, om förlagan för kopieringen inte används i näringsverksamhet eller offentlig verksamhet och han inte utnyttjar framställda exemplar av datorprogrammet för annat ändamål än sitt enskilda bruk. Den som för sitt enskilda bruk framställer exemplar i digital form av en offentliggjord sammanställning i digital form skall under de förutsättningar som nyss nämnts inte dömas till ansvar.
</info>


<b>>Man kan precisera rättigheterna på två sätt: genom att säga vad man får göra samt genom att säga
>vad man inte får göra. Ibland är det ena tydligare än det andra.

Men du påstod ju att upphovsrättslagen redan förbjöd användande? Då är det ju meningslöst att tala om det igen i ett avtal.</b>

Att i licensen påpeka att man utan giltig licens inte har rätt att använda programmet är i princip meningslöst. Det håller jag med om. Men man kan ändå vilja förtydliga detta för att minska risken att svaranden lyckas slingra sig vid ett tvistemål.

Vad jag egentligen syftade på i min kommentar, är att man i licensen anger de sätt på vilka programmet får användas. Ibland kan det då vara enklast och framför allt tydligast att skriva att man får använda det på alla sätt utom dem som anges i specificerade paragrafer. Därav uppstår många "förbud" i licenserna. En licens bör vara tydlig.

Ja, jag har läst upphovsrättslagen. Jag har även läst ett flertal av de förarbeten till olika ändringar I upphovsrättslagen, inklusive förslaget på kommande ändringar. Jag har även till en del läst de EU direktiv som gett upphov till många av ändringarna i vår upphovsrättslag (inkluderande angående datorprogram) samt de fördrag inom WIPO och WTO som i sin tur legat till grund för EU direktiven.

Förslaget till ändringar i upphovsrättslagen som ny föreligger (som visserligen är på ca 500 sidor totalt) ger föresten en intressant diskussion angående tillfälliga kopior med mera, till exempel i datorns minne, detta eftersom ändringar föreslås i det avseendet. Även om den nya lagen (ändringarna i den) inte är tillämpliga på datorprogram så är det intressant och ger en fingervisning till hur man resonerar angående vad som är en kopia av upphovsrättslig relevans. Det berör saker som varaktighet och att kopian måste vara självständig med mera. Detta är av intresse för oss eftersom en kopia i datorns arbetsminne i dagens läge inte med största sannolikhet är att betrakta som en kopia. Att helt enkelt köra ett program blir då heller inte ett brott mot upphovsrättslagen och således blir diskussionen om man behöver tillstånd för detta irrelevant. Däremot så kan man nog hävda att installationen (i de fall det förekommer) till datorns hårddisk är en kopia och således en kopiering. I båda fallen så blir det i min mening (se nedan) ganska ovidkommande för huruvida man behöver speciellt avtal för att använda ett datorprogram.

Så låt os gå vidare. Först, låt oss se vilka av de paragrafer som du listade som är av relevans för diskussionen. Vi kan vara överens om att 1§ och 2§ definierar vad som ger upphovsrätt (vilket inkluderar datorprogram) och vilka rättigheter upphovsrättsinnehavaren har. Dock, som jag påpekade så drar du nog förhastade slutsatser angående vad som faktiskt klassas som en kopia. Även om lagen i sig inte specificerar detta noga, så kan man i förarbeten, domslut och liknande få reda på detta. Ett bra ställe att läsa om detta är i propositionen för den nya upphovsrättslagen. Kapitel 7.1.1 talar om detta och regeringen gjorde ett uttalande i samband med prop 1996/97:111 vad som kunde vara och inte vara en själständig fixerad kopia. En kopia i datorns arbetsminne var INTE en sådan, eftersom den till exempel försvinner när datorns stängs av. Dock så är det vid installation till hårddisk en kopiering i upphovsrättslig mening. Tydligen kritiserades detta av upphovsrättsliga organisationer och utskottet som sådant kommenterade inte detta och det konstateras att rättsläget är osäkert. Slutsatsen måste dock vara att en ren körning av ett datorprogram inte alls behöver betyda att en kopiering utförs (i laglig mening). Vi har dock fortfarande fallet med installationen så oss åter gå vidare.

19 § är relativ ointressant då den handlar om spriding, vilket vi inte sysslar med här. På samma sätt är 40a § ointressant då vi inte diskuterar skapande av datorprogram i anställningsförhållande (eller frågan rör inte detta). 7 kap handlar om följderna av att bryta mot upphovsrättslagen vilket inte är frågan här heller, vi vill ju ha reda på NÄR och OM vi bryter mot den, inte vad som händer om man gör det. Fast man kan ju konstatera att man inte döms till straff om man gör sådan kopiering.

De relevanta paragraferna är således 12§ och 26g§. Jag har försökt hitta de förarbeten där de introducerades, och det jag främst läst är prop 1992/93:48, där är dock paragrafnumreringen annorlunda än i dagsläget. Jag har fortfarande inte fått tag på slutliga lagförslaget dock (tror det är lag 1993:1007), har också beställt propositionen som jag nämnde ovan från 1996/97, den bör dock gå att ladda ner från nätet då rixlex har propositioner från och mer 1993/94 där.


Vi har alltså en paragraf som säger att man inte får kopiera datorprogram ens för enskilt bruk. Läser man propositionen från 1993 så ser man att anledningen till detta (och denna ändring bygger på ett EU direktiv) är att komma åt vad man kalla piratkopiering. Det rör sig uppenbarligen om att folk kopierar datorprogram åt vänner, eller till sig själv att använda på flera datorer. Detta vill man förhindra. Man kan givetvis ha invändningar mot varför det skiljer sig från allt annat upphovsrättsskyddat material där sådan kopiering är tillåten, men vi får här acceptera att så är lagen. Detta ger då problem eftersom en del användning (tex installation som vi såg ovan) då inte är möjlig alls av datorprogram. Därav 26g§, som gör det tillåtet att ändå göra sådana kopior som är nödvändiga för att använda programmet. Lagen använder här begreppet ” Den som har förvärvat rätt att använda ett datorprogram”! Vad betyder det och hur förvärvar man detta? I propositionen framgår inte detta vad jag kunnat se tydligt. Ej heller ger lagen i övrigt någon information. Dock så finns i propositionen i diskuterande text saker som:

...den som lagligen förvärvat ett datorprogram en rätt att framställa brukskopior…

Det är i min mening tydligt att det inte krävs någon form av avtal för att få använda (och därmed göra nödvändiga kopior vilket är den springande punkten), det som krävs är att man lagligen förvärvar programmet. Detta borde i min mening vara uppfyllt genom till exempel ett köp av programmet, något ytterligare avtal eller tillstånd krävs inte.

Vi kan också gå vidare till själva EU direktivet (citatraden ovan är i en direkt relation till direktivets Artikel 5.1) och se vad som står i detta. Jag citerar från den svenska översättningen av direktivet:

”Om inte annat följer av artikel 5 och 6 skall rättighetsinnehavarens ensamrätt enligt artikel 2 innefatta rätten att utföra eller ge tillstånd till följande:

a) varaktig eller tillfällig, delvis eller fullständig återgivning av ett datorprogram på vilket sätt och i vilken form som helst. I den mån som laddning, visning, körning överföring eller lagring av det berörda datorprogrammet nödvändiggör sådan eftergivning av ett datorprogram krävs rättsinnehavarens tillstånd.”

Slut citat, Punkt b) och c) handlar om översättning, spridning med mera. Ser inte bra ut än så länge, men låt oss läsa Artikel 5:

”Undantag från ensamrätterna

1. I avsaknad av särskilda avtalsbestämmelser skall de i artikel 4 a och b angivna åtgärderna inte kräva rättsinnehavarens tillstånd, om de krävs för att den som lagligen förvärvat datorprogrammet skall kunna använda programmet i överensstämmelse med avsedda ändamål”

Slut citat. Kanske inte så mycket klarare, men om man INTE avtalar annat, så krävs alltså INGET tillstånd om man lagligen förvärvat programmet. Igen är det enda kravet att man förvärvat programmet på laglig väg. Således kan man inte ta en kopia från en kompis program och sedan använda det, då måste man ha tillstånd, men har man köpt, laddat ner eller på annat sätt på ett lagligt sätt kommit över programmet, så behövs inget avtal eller tillstånd. Givetvis kan den som säljer eller på annat sätt tillhandahålla programmet genom att man FÖRST avtalar något, tex så som sker när jag sluter avtal om att använda Telias (eller annans operatör) nät vid köp av en telefon. Då får jag först (eller i samband med köpet) skriva på avtalet som reglerar detta. På liknande sätt skulle man ju kunna göra med datoprogram.

Ett annat sätt är givetvis att köpa ett program från någon som i sin tur köpt programmet från tillverkaren. Sådan vidarespridning är tillåten enligt 19§ som du citerade så länge det inte handlar om utlåning. Igen, personen som då köper programmet har ju förvärvat programmet lagligt (och utan att sluta något avtal med upphovsrättsinnehavaren) och behöver således inte någon tillstånd som du hävdar.

Låt oss slutligen titta på EU direktivets allmänna text (inte själva artikeltexten), då hittar man:

” Upphovsmannens ensamrätt att förhindra otillåten återgivning av sitt verk bör begränsas när det gäller datorprogram så att den inte omfattar den tekniska återgivning som krävs för att den som på laglig väg förvärvat programmet skall kunna använda det. Detta betyder att handlingar som laddning, körning och rättelse, som är nödvändiga vid användningen av ett program som är lagligen förvärvat, inte får förbjudas genom avtal. Vid avsaknad av särskilda avtalsbestämmelser får, även då en programkopia har sålts, varje annan åtgärd som krävs för användandet av en programkopia utföras i överensstämmelse med programmets avsedda användning av den som på laglig väg förvärvat kopian.”

Det verkar således at man i avtal inte ens får förbjuda sådan användning när man lagligen förvärvat ett datorprogram. Givetvis är direktivet inte svensk lag men eftersom den svenska lagen i de här avseenden är väldigt snarligt utformad enligt direktivet (då det varit som mål att just införliva direktiven) så bör ju tolkning och betydelser vara likartade och en läsning av direktivet och förarbetena till propositionen vara viktiga för att förstå vad som egentligen menas.


Jag kan inte se det på annat sätt än att så länge man skaffar sig programmet på laglig väg, tex genom att köpa det, så krävs inga som helst särskilda tillstånd för normal användning, vilket ju också är min ståndpunkt. Jag ser inte något i upphovsrättslagen, dess förarbete eller EU direktiv som skulle kunna ge en annan syn på det hela heller. Är du, eller någon annan av avvikande åsikt, så lyssnar jag gärna då detta är ett område som intresserar mig mycket.

Jag kan även leta fram länkar till EU direktivet, propositionerna, med mera i den mån de finns på nätet, de flesta gör det. Själv har jag beställt dem i pappersformat från Riksdagen.

Diskussionen är förvisso intressant men jag anser tyvärr att varken utrymmet eller min tid tillåter så djupgående rättsanalyser på forumet.

Du måste också skilja på "användning" och "exemplarframställning" vilket inte är samma sak i rättsligt hänseende! Mycket av problemen som du ställer upp ovan tar inte hänsyn till denna skillnad.

Jag kan också hålla med om att licensavtalen kan vara mer långtgående än vad man kan önska som konsument, men det innebär inte att de med nödvändighet är klart lagstridiga.

Jag tycker mig nu ha förstått att Sams funderingar gäller <b>användning</b> av mjukvara. Att exemplarframställning begränsas av UrL är klart. Men det är inte tydligt huruvida användning begränsas av UrL och i så fall vilka paragrafer som är aktuella.

Användningen begränsas inte alls av URL.

Problemet är att för att kunna använda mjukvara måste man i vissa fall framställa ett exemplar (grundexempel: installera programmet på hårddisken). Licensen ger då denna möjlighet eftersom 12 § annars hindrar sådan exemplarframställning. Licensen ger t ex också möjlighet till säkerhetskopiering m.m.

Så Sam har alltså rätt då han hävdar att det inte finns någon lag som begränsar <b>användningen</b> av mjukvara?

Detta var en intressant frågeställning.

Citat Sam: "För mig har alltid licens varit någon form av tillåtelse eller tillstånd att få göra något som annars inte vore tillåtet. Detta kräver alltså att det som man får licens för förbjuds av något annat, till exempel lag. Jag har också alltid tolkat det som att licenser rör handlingar, dvs något man får göra. Korrekt?"

Licens är för mig också någonting jag har tillåtelse eller tillstånd till för något som normalt är förbjudet. T ex hur får man en vapenlicens eller en radiolicens? Är det inte så att någon form av utbildning eller krav på lämlighet kontrolleras för att kunna få licensen?

Vilken utbildning eller krav på lämplighet skall jag uppfylla i användandet av en programvara?

Kanske har jag en snedvriden bild av vad en licens faktiskt är? Är det så att licensen bestämmer hur många installerade kopior av programvaran det samtidigt får förekomma på datorer? T ex om jag har en enanvändarlicens på en inköpt programvara har jag också rätten, om den inte är installerad på någon dator i min ägo, att låna ut den till någon annan som lagligt får installera och använda programvaran.

Är det kanske så att licensen reglerar hur många datorer som samtidigt får ha programvaran installerad snarare än vår tanke på hur vi får använda programvaran?

<b>Vilken utbildning eller krav på lämplighet skall jag uppfylla i användandet av en programvara?</b>

Ibland önskar man att det fanns sådana krav för att folk skulle få en licens... Men mjukvarulicenser brukar inte kräva särskild utbildning i motsats till t.ex. vapen. De brukar däremot kräva att man har införskaffat mjukvaran på ett "korrekt" sätt, vilket vanligtvis innebär att man har betalat för den.


<b>Licens är för mig också någonting jag har tillåtelse eller tillstånd till för något som normalt är förbjudet.</b>

Japp, det gäller här också. Upphovsrättslagen förbjuder dig normalt att kopiera mjukvara, t.ex. installera eller sprida den vidare. Men licensen anger på vilka sätt du får kopiera mjukvaran.


Största frågan i den här diskussionen är väl närmast om körning av ett program räknas som kopiering. Det sker ju en kopiering från hårddisk (vanligtvis) till primärminnet, men är detta en kopiering i Url:s mening?

>Största frågan i den här diskussionen är väl närmast om körning av ett program räknas som kopiering.
>Det sker ju en kopiering från hårddisk (vanligtvis) till primärminnet, men är detta en kopiering i Url:s
>mening?

Jag försökte svara på denna frågan i mitt långa inlägg. I princip, som jag ser det, baserat på vad som direkts skrevs i förarbeten till lagtexten, så är kopior när man kör programmet inte att anse som kopior, då de inte ansågs uppfylla kravet på självständighet (de försvinner tex om datorn stängs av). Däremot är de kopior som skapas vid installation till hårddisk nog att anse som kopior.

Poängen med mitt längre inlägg var att det faktiskt ÄR tillåtet att göra även sådana kopior (då det krävs för att använda programmet) så länge man skaffat programet på laglig väg, tex köpt det.

Notera att den nya upphovsrättslagen (har mest läst det förslag som var ute på remiss, bara delvis den sllutliga propositionen) inte ändrar på något här även om den i princip gör ALLA former av kopior, även i tex en router på väg över internet, till kopior i URL:s mening för att sedan göra undantag för många sådana. Detta eftersom den föreslagna ändringen inte berör datorprogram då dessa redan behandlats i det tidigare EU direktivet och redan implementerats (därav denna tråd).

Nja, säkerhetskopiering garanteras av lagen i sig själv (och kaninte avtalas bort), se 26g §.

Som någon påpekat, gäller mina inlägg användande. Själklart kan man inte göra nya exemplar av programmet och tex sprida eller installera på flera datorer. Jag diskuterar endast normal användning och om det fanns något faktiskt krav, eller annan reglering i URL som gjorde att inte ens normal användning
var möjlig utan särskillt avtal.

12 § lägger onekligen hinder i det hela då datorprogram har den egenheten att använding kräver olika former av kopiering med. Jag anser att 12§ primärt syftar till kompletta framställningar av helt nya exemplar. Detta stöds i min mening av 26g§ som måste läsas tillsammans med 12§

26g § gör det möjligt att trots 12 §, göra vissa kopior, sådana som tex krävs för användning, MEN kravet är att man på laglig väg skaffat programmer, tex via köp. Det förhindrar att man gör en olovlig kopia av kompisens program och sedan skulle kunna använda den lagligt.

Således tycker jag att de paragraferna lyckas med konststycket, dock ej på ett enkelt sätt, föbjuder all kopiering av datorprogram utom de som är nödvändiga för normal användning av ett lagligt införskaffat program. All annan kopiering kräver tillstånd.

SÅledes krävs normalt inte något licensavtal. Det är dock inget som hindrar att någon ändå har sådana. Detta blir ett helt vanligt konsumentköp med tillhörande kontrakt. Problemer är att man inte följer normala regler och lagar och upprättar kontraktet tillsammans med köpte (det kan således knappast anses reglera köpet) plus att innehållet i de allra flesta sådana kontrakt (EULA m.m.) närmast är en lista på ogiltiga avtalsvillkor vid konsumetköp. Har postat den tidigare men läs tex det direktiv som vår lag som reglerar just konsumentavtal bygger på. Det innehåller en lista med exempel (alltså inte komplett lista) på saker som inte är tillåtna. Det känns som om vissa EULA nästan tävlar i att traffa in så många som möjligen av dessa exempel. Man kan också läsa olika domar från Marknadsdomstolen som reglerar avtal med konsumenter (finns inga om datorpgoram, dock många om mobiltelefonabonenman på sista tiden), igen, många förbjuder användande av villkor som är mycket vanliga i de flesta EULA.

http://europa.eu.int/eur-lex/lex/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:31993L0013:SV:HTML